Förenkla verkligheten och därmed förenkla komplexiteten för att förenkla förståelsen av verkligheten.
Hållbar utveckling på klimattoppmöten är präglade av ‘feltänk’ (HÄR), närsynt och spretig ‘klimatagenda’ (HÄR) samt verklighetsfrånvänd ‘synvilla (HÄR) utan realistiska mål samt åtgärder (HÄR). Det innebär att hållbar utveckling INTE går att ‘trolla fram’ (HÄR).
Dvs där den som ger efter ger de andra fördelar, men alla förlorar i större utsträckning om inga eftergifter görs.
Det innebär ett kritiskt förhållningssätt baserat på ‘sunt förnuft’ i förhållande till vad som sägs samt varför det sägs.
Istället domineras budskapen som media förmedlar av nästintill ‘religiös sanning’ (dvs dogmatism) som om det vore en ‘quick fix’ med hållbar utveckling.
En studie påvisar sambanden mellan ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet i företag, vars logik kan appliceras på andra samhällsområden.
Den indikerar att utgångspunkten för hållbar utveckling inte är miljö- och klimatmässig hållbarhet, utan ekonomisk hållbarhet.
Det innebär att otillräcklig ekonomisk hållbarhet begränsar förutsättningarna och kan omöjliggöra social och miljö- samt klimatmässig hållbarhet i samhället.
De senaste trettio åren har miljö- och klimattoppmöten avlöst varandra (t ex Kyoto Protocol 1992, The Paris Agreement 2015).
Nyligen ‘avbockades’ ett nytt klimattoppmöte (COP26), men det går trögt med få framsteg på ‘agendan’ mot hållbar utveckling (HÄR).
Mål har satts upp och åtgärder utlovats vid flera tillfällen under lång tid (t ex Kyoto Protocol 1992, The Paris Agreement 2015), Dessa s k ‘möten’ är ‘elitistiska’ långt ifrån den verklighet som präglar människors vardag.
De som ‘styr och ställer’ och dessutom bestämmer på dessa möten verkar INTE förstå människors vardag överhuvudtaget. Människor har andra bekymmer som oroar i vardagen än den s k ‘agendan’ som avhandlas på s k ‘klimattoppmöten’.
Det är lätt att ‘gapa och skrika’ så länge man INTE själv drabbas.
Det är lätt att ‘gapa och skrika’ när man är ekonomiskt, socialt och miljömässigt priviligierad.
(i) De ‘tre stora skurkarna’ är ‘kallsinniga’ (dvs bidrar INTE tillräckligt) trots att de tillsammans står för över hälften av utsläppen i världen (HÄR), så varför skuldbeläggs DU för DIN konsumtion och livsstil?
(ii) Befolkningstillväxten i världen pågår oavbrutet (HÄR) år efter år, så varför skuldbeläggs DU för DIN konsumtion och livsstil?
(iii) I Sverige har utsläppen av koldioxid mer än halverats sedan toppen 1970 (HÄR), så varför skuldbeläggs DU för DIN konsumtion och livsstil?
En överväldigande andel av människorna på jordklotet bryr sig inte om COP26 eller något annat miljö- och klimatevenemang.
De allra flesta har nog INTE en susning, eller kanske i bästa fall en vag aning, eftersom de har andra livsviktiga saker att ägna sin tid åt. I media ges ofta intrycket av att människor i världen bryr sig.
Deras agerande saknar ofta stöd och förståelse hos den breda allmänheten (t ex HÄR).
nordinavia.se 