Dags för politisk eftertanke och nytänkande kring det mångkulturella samhällsbygget

De senaste decennierna har visat att Sverige inte klarat av att hantera och lösa de problem som det mångkulturella samhällsbygget medfört, utan de har accelererat i takt med att allt fler människor från helt andra kulturer kommit till Sverige.

Resultatet är tveklöst nedslående, då antalet utanförskapsområden sedan 1990 gått från några enstaka till nästan ett par hundra. Segregationen har vuxit fram på bred front och med denna splittring, intolerans och ojämlikhet mellan människor.

Lösningen sägs alltid vara på lång sikt, men då det redan gått mer än fyra decennier sedan riksdagen fattade beslutet om det mångkulturella samhällsbygget och eftersom utvecklingen fortsätter att gå åt fel håll, finns det lite som talar för att den skall ändras inom överskådlig tid.

Sverige framstår idag alltmer som ett land präglat av splittring, intolerans och ojämlikhet mellan människor – ett land som alltför ofta och alldeles för länge saknat den politiska reflektionen och kritiska tänkandet kring det mångkulturella samhällsbygget.

Fortsätt läsa Dags för politisk eftertanke och nytänkande kring det mångkulturella samhällsbygget

Frivillighet i kombination med tvång mot avarter i det mångkulturella samhällsbygget

Det politiska beslutet mot det mångkulturella samhället som togs av riksdagen 1975 vilar på en övertygelse om att pluralism avseende etnicitet, religion och kultur (värderingar och traditioner) berikar och gynnar Sverige och dess medborgare, men dess avigsidor viftas alltför ofta bort som bakåtsträvande och främlingsfientligt.

Det finns en naiv och verklighetsfrånvänd inställning hos politiker att det är möjligt att enbart plocka godbitarna ur det mångkulturella samhällsbygget och att de inkompatibla eller oacceptabla värderingarna och traditionerna försvinner av sig själva, men som i socialt utanförskap bibehålls och en grogrund att de förstärks.

Det mångkulturella samhällets storhet bygger på antagandet att människan enkelt och smidigt kan ändra och anpassa sina värderingar och traditioner till att förenas med andras trots att de är helt annorlunda och ibland motsatta.

Inget kan vara mer felaktigt, då framförallt människors värderingar, men även traditioner, är djupt rotade i hur vi ser på oss själva och andra, hur vi bemöter andra och hur vi uppfattar att andra ser och bemöter oss. Det finns samtidigt en oroväckande politisk underskattning av de problem som detta medför.

Utvecklingen mot det mångkulturella samhället har fört med sig oönskade avarter när det gäller socialt utanförskap. Exempelvis, patriarkala och hedersrelaterade strukturer begränsar framför allt kvinnors och flickors fri- och rättigheter (t ex tvångsgifte, barnäktenskap, hedersförtryck och hedersvåld). Fortsätt läsa Frivillighet i kombination med tvång mot avarter i det mångkulturella samhällsbygget

Aktivistdriven forskarkritik och akademiskt revirpinkande präglat av flockbeteende

När forskare inom ett forskningsområde går samman, skriver debattinlägg, framför kritik eller på annat vis deltar i samhällsdebatten i större grupper liknar detta ibland aktivisters tillvägagångssätt att driva samhällsfrågor i syfte att påverka politiker, myndigheter och samhällsopinionen. Några få leder de andra som låter sig styras trots att de kanske inte är särskilt engagerade eller insatta i sakfrågan.

När forskare för fram kritik i en större grupp väcker det frågor om trovärdighet. Ett färskt exempel är kritik framförd av ett drygt tjugotal forskare när det gäller en rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det finns andra exempel med många s k forskare som säger sig vara medförfattare till debattinlägg (se 1 och 2 – notera antalet medförfattande forskare i första inlägget jämfört med slutrepliken)

Ju fler forskare desto större trovärdighet? Knappast, utan detta framstår som politisering av forskning!

Notera att jag i detta inlägg inte tar ställning till om kritiken mot rapporten är befogad eller inte, utan fokuserar flera bakomliggande oklarheter när det gäller den framförda kritiken som dessa forskare säger sig stå enade bakom detta.

Fortsätt läsa Aktivistdriven forskarkritik och akademiskt revirpinkande präglat av flockbeteende

Åsiktskorridoren borde vara en varningssignal!

Debattklimatet i Sverige beskrivs ofta som en åsiktskorridor, vilket borde vara en varningssignal för politiker, makthavare och journalister om de menar allvar när de säger sig stå upp för ett öppet och demokratiskt samhälle och ett debattklimat präglat av nyanser och mångfald.

De borde kanske inse värdet av att ta ett steg tillbaks och lyssna in vad andra har att säga och fundera på om deras egen verklighetsuppfattning och förståelse kring samhällsutvecklingen kan kompletteras.

Idag är det tvärtom, politiker, makthavare och journalister vill till varje pris ha fram sitt budskap och gärna utan att andra får möjlighet att bemöta deras förenklade och återvändsgrändsliknande argument som ofta kan sakna stöd i både forskning och officiell statistik.

Politiker, makthavare och journalister verkar tror sig sitta på sanningar och lösningarna till allsköns problem och utmaningar i samhället som istället ofta är verklighetsfrånvända och saknar relevans för människorna ute i verkligheten.

Fortsätt läsa Åsiktskorridoren borde vara en varningssignal!

Normalisering av SD: slutet på partiets glansdagar eller bara ett M-utspel för gallerierna?

Moderanternas (M) utspel att normalisera Sverigedemokraterna (SD) är tudelat.

Å ena sidan, är M villiga att på allvar samtala och förhandla med SD och är SD villiga att ta dessa samtal och förhandlingar på allvar? Å andra sidan, är detta bara ett utspel för gallerierna av M för att återvinna förlorat väljarstöd till SD och hur kommer SD att agera för att inte förlora sitt väljarstöd tillbaks till M?

Det finns således inte bara oklarheter när det gäller dessa samtal och förhandlingar, utan utfallet beror i allra högsta grad på vilka politiska utgångspunkter och vägval som både M och SD kommer att ha och ta. 

Fortsätt läsa Normalisering av SD: slutet på partiets glansdagar eller bara ett M-utspel för gallerierna?

Sverige normaliserar hedersförtryck – inför nolltolerans!

På samma vis som politikers och myndigheters ofattbara flathet och kränkande feghet har bidragit till att i princip normalisera förekomsten av bland annat tvångsgifte, flickors omskärelse, kyskhetskontroller och barnäktenskap, har hedersförtryck getts utrymme att normaliseras i det svenska samhället.

Jag hade för tjugo år sedan ingen aning om att hedersrelaterat förtryck fanns i Sverige, men efter en introduktionsföreläsning på en svensk högskola 1998 kom en kvinnlig student med invandrarbakgrund fram till mig för att be om råd och hjälp.

Fortsätt läsa Sverige normaliserar hedersförtryck – inför nolltolerans!

Samhällsdebatten drivs av särintressen, inte samhällsnytta – varför inte anonymt granskningsförfarande på debattredaktioner?

Inte alla, men flertalet debattsidor har en urvalsprocess där själva skribenten kan väga tyngre än innehållet i debattinlägget. Exempelvis, skickar statsministern, ministrar, partiledare eller andra centrala makthavare i samhället in en debattartikel avböjer sannolikt debattredaktören sällan  från publicering, trots att samma skribenter ofta ges utrymme att berätta om samma saker i intervjuer på TV-nyheter och i dagstidningar .

Forskarsamhällets anonyma granskningsförfarande (blind review) av inskickade artiklar för publicering borde i en förenklad variant kunna vara ett alternativ och tillämpas av debattredaktioner. Det skulle kunna bidra till mångfald när det gäller både skribenter och innehållet i debattinlägg.

Fortsätt läsa Samhällsdebatten drivs av särintressen, inte samhällsnytta – varför inte anonymt granskningsförfarande på debattredaktioner?

Medias rapportering av väljarsympatiundersökningar är okritisk samtidigt skyller opinionsinstituten ifrån sig

Förtroende är lågt för väljarsympatiundersökningar och särskilt efter att dessa haft fel under 2016 när det gäller exempelvis Brexit, fredsuppgörelsen i Colombia, valet på Island och nu senast det amerikanska presidentvalet.

Förtroendet för väljarsympatiundersökningar är också lågt på grund av att medias rapportering av dessa ofta är okritisk. Exempelvis, journalister torgför spekulativa kommentarer och långtgående slutsatser när det gäller ökningar och minskningar i väljarstödet för olika partier som ofta ligger inom den statistiska felmarginalen. Det betyder alltså att en förändring lika gärna kan vara en slumpmässig sådan och därmed en icke-förändring.

Förtroendet för väljarsympatiundersökningar är dessutom lågt på grund av att opinionsinstituten inte upprätthåller tillräckliga krav avseende giltighet och tillförlitlighet på undersökningarna för att genomföra dem på lämpligt vis. De är väl medvetna att om de själva avböjer att genomföra en undersökning så genomförs undersökningen av ett annat opinionsinstitut.

Fortsätt läsa Medias rapportering av väljarsympatiundersökningar är okritisk samtidigt skyller opinionsinstituten ifrån sig

Politikerna måste sluta blunda för gettofieringen av förorten

Det mångkulturella samhällsbygget som beslutades av riksdagen 1975 står idag inför en svårlöst uppgift när det gäller att hantera människors sociala utanförskap och med denna kulturell och religiös gettofiering.

Marcus Birro skriver på Nyheter24 att det vi ser i Sverige nu har ingenting med mångfald och möten att göra. En självklarhet för oss alla som lever med etnisk, kulturell och/eller religiös mångfald i våra familjer.

Det mångkulturella samhällsbygget har synliggjort de komplicerade skillnader som kan finnas mellan människor, inte när det gäller hud-, hår- och ögonfärg (eller andra yttre mer eller mindre rasistiska egenskaper som ofta och gärna ventileras i media och samhällsdebatten), utan människors inre egenskaper som präglas av värderingar (normer och attityder) och traditioner (seder och bruk). Dessa kan bidra till socialt utanförskap som i sin tur kan leda till kulturell och religiös gettofiering.

Fortsätt läsa Politikerna måste sluta blunda för gettofieringen av förorten

SD har vitaliserat och återuppväckt människors intresse för svensk politik

SD har under lång tid behandlats annorlunda än andra partier, deras politiker har stötts ut, medlemmar har hängts ut och sympatisörer trakasserats. Alla tycker inte att de förtjänar detta bemötande, men de som tycker så brukar ange skäl såsom att de inte står upp för allas lika värde, ställer grupper mot varandra eller pekar på partiets ursprung.

Oavsett vad man tycker om SD, så kan man undra om inte SDs inträde på den politiska arenan vitaliserat och återuppväckt människors intresse för svensk politik?

Fortsätt läsa SD har vitaliserat och återuppväckt människors intresse för svensk politik