Regeringen och Folkhälsomyndigheten hävdar att ‘coronastrategin’ lyckats undvika en ‘sjukvårdskollaps.
Men är det sant eller bara ‘ren och skär’ lögn?
En s k ‘sjukvårdskollaps’ sägs inträffa när vårdkapaciteten (dvs antal sjukvårdsplatser) inte räcker till för att täcka behovet av ‘coronasjuka’. Men varför räknas inte all sjuklighet som en del av sjukvårdskapaciteten under coronapandemin?
‘Vårdskuld’ är bara en kosmetiskt vilseledande benämning för att ‘dölja’ av sjukvården’ inte klarade av att undvika en sjukvårdskollaps.
Svaret är ganska uppenbart, då den s k ‘vårdskulden’ kan ses som ett mått på den sjukvårdkollaps som ägt rum inför öppen ridå, men ingen verkar vilja erkänna detta.
Om ‘vårdskulden’ ökar på grund av att tillgängliga resurser allokeras till vård och omsorg av ‘coronasjuklighet’ och att annan vård och omsorg ställs in kan knappast tolkas som om en ‘sjukvårdskolaps’ undvikits.
Den har bara hamnat i ‘skuggan’.
Folkhälsomyndigheten (FHM) har präglats av suboptimering. Istället för att följa myndighetens egna mål om minimering av sjuklighet och dödlighet eftersträvades en maximering sjukvårdskapaciteten (se diagram nedan), dvs att den BLÅ kurvan inte överstiger sjukvårdskapaciteten. Det skulle innebära en s k sjukvårdskollaps.
FHM hävdar åtiminstone detta och ingen ifrågasätter detta falska påstående.
Det är helt enkelt falskt eller osant.
Sjukvårdskollapsen pågick under flera veckor i våras och återkom under vintern. Det är enkelt att konstatera då den s k ‘vårdskulden’ ‘skjutit i höjden’ (t ex HÄR, HÄR, HÄR och HÄR).
Bara för att coronasjuka inte ‘sprängt taket’ när det gäller sjukvårdskapaciteten, så betyder detta inte att taket inte ‘sprängts’.
Det krävs ett helhetsperspektiv, inte suboptimering som innebär ”att man optimerar kapaciteten ur en aspekt men att denna lösning är icke-optimal sett ur ett helhetsperspektiv”.
Vårdpersonalen går dessutom ‘på knäna’.
Flera kommer säkert att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom.
Sveriges suboptimerade ‘coronastrategi’ har byggt upp en stor vårdskuld tack vare att väldigt mycket utrustning, vårdplatser, läkare, sjuksköterskor, undersköterskor flyttats över till att täcka vårdbehovet för coronapandemin. Dessa människor tvingas dessutom till förlängd arbetstid som ytterligare döljer vårdkollapsen.
Massvis med mediciniska ingrepp, operationer och behandlingar har ställts in på obestämd tid.
Vårdskulden leder indirekt till ökad sjuklighet, allvarligare sjuklighet och ökad dödlighet på andra områden som följd än just Covid-19.
Hur kan regeringen och Folkhälsomyndigheten tillåtas hävda att ‘coronastrategin’ lyckats undvika en sjukvårdkollaps, trots att den pågått mitt framför ögonen på alla?
Svaret är enkelt – ‘coronastrategin’ bygger på suboptimering’.
Vårdskuld är ett mått på sjukvårdskollaps!
nordinavia.se 