Helt plötsligt så har munskydd effekt. Åtgärder som inte tidigare hade effekt har nu också effekt (t ex HÄR och HÄR).
Till råga på allt säger socialminister Hallengren:
”…har sagt från pandemins början att munskydd ska användas…”.
Statsepidemiolog Tegnell vill INTE vara sämre utan säger:
“…då hade vi en helt annan situation…”.
Har sedan pandemins början använt ‘andningskydd’ FFP2 eller FFP3 (dvs INTE ‘munskydd’) i kollektivtrafik och ALLA offentliga inomhusmiljöer. Det har varit ganska ‘unikt’ under lång tid att ta det ‘säkra före det osäkra’.
En iakttagelse – när man använt dessa andningsskydd så har andra flyttat på sig och hållit avstånd, som om man vore smittad. Istället har de ställt sig en bit bort bredvid någon utan munskydd.
Presskonferenserna ‘duggar tätt’ på senare tid med nya rekommendationer och dessutom ‘urvattnade’ åtgärder. Det har snart gått ett år och mycket av dagens rekommendationer och åtgärder sades INTE ha effekt på smittspridningen. Munskydd hade ju INGEN effekt heller.
Det finns flera grundläggande orsaker till varför Sveriges strategi för pandemiarbetet bidragit till mänskligt lidande och död (översikt HÄR), såsom
(1) ‘reaktiva beslut’ (‘för lite’);
(2) ‘(o)synkroniserade åtgärder’ (‘försent’);
(3) ‘(o)kontrollerad smittspridning’;
(4) ‘(o)försiktighetsprincipen’;
(5) (icke) måluppfyllelse’; och
(6) ‘(o)beredskap’ .
