Kategori: nordinavia.se

Publicerat den

Förtroendemätningar mäter inte förtroende!

Förtroendemätningar duggar tätt i medierapporteringen. Det kan handla om förtroendet för i princip vad som helst. Förtroende verkar vara på tapeten, och debatten är emellanåt hetsig och intensiv. Alla pratar om det som om det vore självklart, men väldigt få ifrågasätter egentligen vad som mäts.

Gängse förtroendemätningar (t ex Förtroendebarometern och SOM-undersökningen) som årligen rapporteras i media, och andra liknande mätningar som genomförs på uppdrag av medieredaktioner (t ex Aftonbladet/Inizio och SVT/Sifo), är behäftade med metodmässigt bekymmersamma brister och tillkortakommanden.

De mäter inte nödvändigtvis förtroende!

Fortsätt läsa Förtroendemätningar mäter inte förtroende!

Publicerat den

Varför skriver en internationellt verksam professor debattinlägg på Nyheter24?

Jag har upprepade gånger fått frågan varför jag skriver debattinlägg på Nyheter24.

En del tycker att debattsidan inte är seriös och teman för debatt kan vara simpla. Andra tycker att skribenterna är alltför unga och naiva – samma om läsarna.  Jag har dock en annan uppfattning.

Jag ser flera fördelar med denna debattsida som har en stor och aktiv läsekrets som ges möjlighet att reagera på publicerade debattinlägg:

Fortsätt läsa Varför skriver en internationellt verksam professor debattinlägg på Nyheter24?

Publicerat den

En företagsekonomisk analogibetraktelse på svensk politik

De gängse statsvetenskapliga förklaringarna, politiska bortförklaringarna och journalistiskt vilseledande förklaringarna till den omritade politiska kartan i Sverige kan behövas komplettera med en företagsekonomisk betraktelse.

De två största partierna i svensk politik, dvs Socialdemokraterna (S) och Moderaterna (M), gör båda anspråk på att vara statsbärande, men verkar inte förmå svara upp mot Sverigedemokraternas (SD) kontinuerliga framgångar i riksdagsval och opinionsundersökningar på senare år.

Den politiska kartan i Sverige har på kort tid ritats om och anledningen handlar troligtvis inte bara om, som vanligtvis förs fram i debatten, att invandring och integration har blivit alltmer viktiga områden i väljaropinionen på senare år. En annan förklaringsgrund kan också vara att S och M verkar sakna relevanta kunskaper om och förståelse för den verklighet som präglar deras politiska och opinionsbildande verksamheter som visar sig i  det sjunkande stöd som de har för sin politik bland medborgarna i samhället.

Grundläggande företagsekonomiska insikter kan genom en analogibetraktelse (nedan illustrerad med kursiv text inom parenteser) bidra till att delvis förklara det som skett och sker i svensk politik.

Fortsätt läsa En företagsekonomisk analogibetraktelse på svensk politik

Publicerat den

Yttrandefriheten under press från demokratifientliga

En grundförutsättning för en öppen och sund samhällsdebatt bygger på värnandet om den grundlagsskyddade yttrandefriheten [1] som i tider av kris och kaos, politisk och ekonomisk oro, samt betydande samhällsförändringar kan vara under stark press.

Yttrandefrihet ses som en av förutsättningarna för demokratiska statsskick som innebär en frihet att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller bestraffning. Det finns begränsningar som inte omfattas av yttrandefriheten, såsom hets mot folkgrupp, olaga hot, hot om våld, verbal mobbning, rasistiska budskap, förtal, uppvigling och sprida konfidentiella material m m.

Här följer två skilda exempel på hur yttrandefriheten sätts under press från demokratifientliga individer i det svenska samhället som i brist på sakliga argument kommer med känslomässiga skenargument.

Fortsätt läsa Yttrandefriheten under press från demokratifientliga

Publicerat den

Politiska beslut borde fattas på evidensbaserad kunskap, inte populism eller ideologiskt motiverat tyckande

Politiska beslut borde fattas på evidensbaserad kunskap.

Politiskt beslutsfattande kan istället genomsyras av ideologiska bevekelsegrunder som kan vara verklighetsfrämmande bestående orealistiska och inaktuella utgångspunkter. Det kan dessutom vara präglat av populistiska hänsynstaganden som samtidigt är i otakt med samhällsutvecklingen. 

Evidensbaserad kunskap för politiskt beslutsfattande kan vara tänkbart och relevant inom vissa politikområden, men som dock riskerar att bli ett slag i luften om den inte omges av adekvat kompetens och reellt personligt ansvar från politiker. Den kan dessutom vara kreativitetshämmande på den visionära och strategiska utvecklingen i beslutsfattande av politikområden bortom evidensbaserad kunskap.

Evidensbaserad kunskap för politiskt beslutsfattande ställer åtminstone två nödvändiga krav avseende politikers kompetens och ansvar för att den inte bara skall bli en skrivbordsprodukt som sedan inte kan tillämpas i den politiska verkligheten.

Fortsätt läsa Politiska beslut borde fattas på evidensbaserad kunskap, inte populism eller ideologiskt motiverat tyckande

Publicerat den

Debattera sakfrågan och innehållet i sak

Debattklimatet är emellanåt bekymmersamt och debatter spårar ur. Tiggeri, EU-migranter, flyktingar, invandring och integration är debattområden där argumentationen ofta rör sig i cirklar.

Det kan finnas argument som omintetgör alla nyanser och ständigt återkommer i dessa debatter, utan att föra debatterna framåt. Några exempel: ’det går inte att förbjuda fattigdom’, ’ställa grupper mot varandra’, ’alla människors lika värde’, ’värna asylrätten’, och ’50-60 miljoner människor på flykt’.

Debatter kan röra sig i cirklar, där argumenten leder debatten tillbaks till utgångspunkten, utan att nya argument och nyanser tillförts. Dessa debatter kan präglas av stereotypa argument.

Fortsätt läsa Debattera sakfrågan och innehållet i sak

Publicerat den

Diskrimineringsombuds-mannen (DO) bidrar till diskriminering och särbehandling

Alla former av diskriminering och särbehandling i samhället borde vara oacceptabelt, men det finns undantag.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) som har till uppgift att stävja diskriminering kan ironiskt nog istället bidra till diskriminering och särbehandling  genom att tillämpa, ur ett medborgarperspektiv, bekymmersam närsynthet när skadeståndsanspråk fastställs i diskrimineringsärenden som drivs i stämningar, förlikningar och domstolar.

Fortsätt läsa Diskrimineringsombuds-mannen (DO) bidrar till diskriminering och särbehandling

Publicerat den

Journalisters deltagande i samhällsdebatten är motsägelsefullt

Att uppfattas vara objektiva och sakliga är viktigt för journalisters trovärdighet och förtroende hos allmänheten, men att de samtidigt deltar i samhällsdebatten kan upplevas som motsägelsefullt när de tar ställning för eller emot någon eller något.

Det sker ofta en sammanblandning mellan nyhetsjournalister och andra roller som journalister kan inneha. Argument som förs fram i samhällsdebatten kan vara subjektiva baserade på personliga uppfattningar, vilket också kan påverka allmänhetens uppfattning om journalisters saklighet och opartiskhet.

Fortsätt läsa Journalisters deltagande i samhällsdebatten är motsägelsefullt

Publicerat den

Därför har svensk journalistisk låg trovärdighet

Allt fler människor väljer alternativa källor för nyheter istället för de traditionella bl a beroende av lågt förtroende för journalister, vilket egentligen handlar om trovärdighet i det journalistiska arbete som bedrivs.

Vad är anledningen till svensk journalistiks låga trovärdighet i samhället?

Orsakerna är flera, men jag menar att de förenas i journalisters okunnighet i metod (systematisering, kartläggning och inhämtande av information) och hur man planerar, genomför och avrapporterar undersökningsobjekt (t ex intervjuer eller reportage).

Fortsätt läsa Därför har svensk journalistisk låg trovärdighet

Publicerat den

Media plockar russinen ur kakan

Jag argumenterade i en debattartikel på SvD Brännpunkt tidigare i år att svensk journalistik lider av systemfel (www.svd.se/svensk-journalistik-lider-av-systemfel ) och räknade upp ett dussintal brister som förekommer regelbundet i journalistiskt arbete.

I förlängningen kan dessa tillkortakommanden leda till ett gap mellan å ena sidan vad media rapporterar som sant och relevant, och å den andra vad allmänheten upplever som sakligt och opartiskt. Det handlar till syvende och sist om medias trovärdighet och allmänhetens förtroende för journalistiskt arbete.

Höstens nyhetsrapportering om flyktingsituationen i världen har haft fokus på enstaka händelser och individer kring EUs yttre gränser som lett till att svensk media bortsett från i princip alla andra mänskliga flyktingtragedier och lidanden i världen. Media i Sverige har också den senaste tiden dominerats av politiska eller ideologiska agendor i ledare, kolumner, debattartiklar, insamlingar och upprop av kändisar m m om samma händelser.

Fortsätt läsa Media plockar russinen ur kakan