Vad är RÄTT eller FEL åtgärder och restriktioner mot COVID?
Svaret på denna fråga kan tyckas vara enkel, men i realiteten är frågan kanske rent av omöjlig besvara. Frågan är svår att avgöra då ett tänkbart svar svar påverkas av att:
FEL kan vara RÄTT och RÄTT kan vara FEL.
Dvs det finns INTE en ‘sanning’.
En tillbakablick visar att under det första året av pandemin valde regeringen Löfven och Folkhälsomyndigheten med generaldirektör Carlsson att INTE minimera sjuklighet och död. Få eller i princip INGA försiktighetsåtgärder vidtogs, dvs åtgärder och restriktioner ‘lyste’ med sin frånvaro. Det innebar att många drabbades av allvarlig sjuklighet och många liv ‘offrades’ i onödan
Regeringen Andersson och Folkhälsomyndigheten med generaldirektör Tegmark Wisell verkar i större utsträckning ha valt att försöka minimera sjuklighet och död (dvs trots skyhög smittspridning p g a omikron just nu). Försiktighetsåtgärder har vidtagits med tillhörande restriktioner och andra åtgärder och restriktioner är förberedda vid behov. Det innebär förhoppningsvis att färre drabbas av allvarlig sjuklighet och att liv kan ‘räddas’.
‘Försiktighetsprincipen’ verkar numera tillämpas i större utsträckning.
Upplevelsen av ‘coronaåtgärder’ med tillhörande restriktioner har under pandemin alltmer polariserats, dvs fler är antingen för eller emot åtgärder och restriktioner. I början då få eller inga åtgärder vidtogs och få eller inga restriktioner infördes var det få som brydde sig.
När det gäller införandet av åtgärder och restriktioner eller inte så kan RÄTT åtgärder upplevas vara FEL.
På samma vis som FEL åtgärder och restriktioner kan upplevas vara RÄTT.
Det gäller också avsaknaden av åtgärder och restriktioner som kan upplevas vara RÄTT men är FEL, eller samma avsaknad av åtgärder och restriktioner kan upplevas vara FEL, men kan vara RÄTT.
RÄTT eller FEL beror på vilket perspektiv som tillämpas, t ex individ- eller samhällsnivå.
När det gäller att sammanhanget mellan ‘coronaåtgärder’ med tillhörande restriktioner’ och missnöje samt motstånd bör två nivåer beaktas enligt följande:
Missnöje och motstånd mot åtgärder och restriktioner bör ses och förstås på individnivå.
Effekten av dessa åtgärder och restriktioner berör och påverkar människor på ett personligt plan.
Införande och tillämpning av åtgärder och restriktioner bör däremot ses och förstås på samhällsnivå.
Effekten av dessa åtgärder och restriktioner införs beaktande av ett samhällsperspektiv med befolkningen i åtanke. Det innebär att upplevelsen av att något är FEL eller RÄTT ofta avgörs ofta av vilket perspektiv som tillämpas.
Upplevelsen av att en åtgärd med tillhörande restriktion kan vara FEL på individnivå kan samtidigt vara RÄTT på samhällsnivå, och tvärtom. Det innebär således att upplevelsen av att en åtgärd med tillhörande restriktion kan vara RÄTT på individnivå kan samtidigt vara FEL på samhällsnivå.
Regering och myndigheter behöver i detta sammanhang ‘skärpa sig’ när det gäller att kommunicera till befolkningen. I synnerhet till de som är missnöjda och motståndare till åtgärder, restriktioner och vaccin.
nordinavia.se 