För hela Sveriges befolkning (10,4 miljoner) gäller 15.300 ‘coronadöda’, vilket  innebär 1 avliden per 667 invånare (HÄR). Denna ‘siffra’ bör ställas i relation till 14.700 ‘coronadöda’ över 60 år, vilket innebär 1 avliden per 180 stycken ’60-plussare’ (HÄR).

Det innebär att sannolikheten för den ‘yngre’ delen av befolkningen (dvs 75%) att drabbas av ‘coronadöden’ är mycket lägre än för den ‘äldre’ delen av samma befolkning (dvs 25%).

Dödsstatistiken är tydlig:

Enbart 600 döda per 7,75 miljoner invånare.

Dvs EN avliden per cirka 13.000 invånare.

 

Det innebär att det således INTE är de yngre som drabbas av ‘coronadöden’, utan i mycket högre utsträckning de äldre, vilka riskerar ‘dö som flugor’. 

Det finns ett ganska kraftigt ‘drev’ mot s k ‘antivaxare’ och de som är tveksamma till att vaccinera sig eller sina barn i samhället, dvs politiskt, arbetslivet och socialt. 

Men beaktande av ovan redovisade ‘pandemisiffror’ och fakta kring dödligheten för de som är yngre än 60 år väcker åtminstone två kritiska frågor:

(i) Om vaccinmotståndet i samhället är ‘förklarligt’.

(ii) Om ‘antivaxare’ har en ‘poäng’ med sin vägran.

 

Det är värt att notera att motstånd, vägran och tveksamhet till vaccinering mot ‘coronaviruset’ finns på individnivå, dvs INTE på samhällsnivå. Det innebär att fakta tolkas annorlunda av individer än t ex av regering och Folkhälsomyndigheten som har det yttersta ansvaret för folkhälsan.

Det är också värt att notera att antalet smittade har ökat dramatiskt på senare tid, men antalet allvarligt sjuka och avlidna ökar INTE i samma utsträckning jämfört med ifjol vid samma tidpunkt som också hade mycket hög smittspridning.

Beaktande av denna realitet är det kanske INTE så konstigt att individer förhåller sig tveksamma eller ovilliga, då många av dem sannolikt bedömer risken att drabbas av allvarlig sjukdom och död som en följd av att bli smittad av ‘coronaviruset’ som väldigt låg.

Vad är DIN uppfattning?