Det är med viss ‘skadeglädje’ man kan konstatera att även rika och kända ‘divor’ som vill bli särbehandlade utsätts för likabehandling i myndighetsutövning (HÄR), dvs verkar ‘få tji’ som ‘vanliga döda’.
Den här historien (HÄR), om en ovaccinerad idrottsman som vill ha undantag från kravet på att vara fullvaccinerad för att få resa in i landet (ALLA andra skall uppfylla detta krav). Exemplet handlar INTE om för eller emot händelsen i sig eller personen i fråga, utan principen om likabehandling oavsett vem man är. Det återstår dock att se hur den här historien slutar (HÄR).
Oavsett vem DU är, så borde samma regler gälla ALLA.
Men INTE i Sverige.
Sverige stoltserar med en värdegrund som felaktigt benämns ‘allas lika värde’ (HÄR) som ‘särbehandlar’ och tillämpar ‘olikhet inför lagen’ på bred front och ‘fjärmat’ sig från likabehandling i myndighetsutövning.
Exempelvis:
(i) Politiken har tillåtit att aktivism infiltrerat myndighetsutövning (t ex följer INTE regelverk, dvs agerar och fattar beslut på aktivistiska grunder).
(ii) Politiken har tillåtit att forskning politiserats (dvs anpassning och stöd till den politiska diskursen, t ex identitetspolitik).
(iii) Politiken har infört lagstiftning som innebär olikhet inför lagen (t ex lagen om ‘hets mot folkgrupp’, ‘mängd- och ungdomsrabatter’ trots mycket allvarlig brottslighet).
(iv) ‘Ämbets- eller tjänstemannaansvaret’ avskaffades, vilket innebär att tjänstemän som begår allvarliga fel eller fattar ‘dåliga’ beslut INTE hålls straffrättsligt ansvariga.
(v) Politikerna har dessutom ‘bäddat för sig själva’ så att de INTE heller kan hållas straffrättsligt ansvariga för ‘dåliga’ eller felaktiga beslut (t ex statsråd kan i värsta fall på en ‘prick’ av KU eller riskera en misstroendeomröstning i riksdagen).