Anderssons retorik kan vara på väg bort från ‘patos’.

Kanske på väg mot ‘logos’ och ‘ethos’.

 

Andersson kan vara på väg att överge politiskt ‘flum’ och ‘trams’, dvs nonsens och floskler i den politiska debatten (HÄR), men det finns hinder på vägen mot en sakpolitik förankrad i fakta och sunt förnuft om hon vill förändra S inför nästa riksdagsval.

Många år av politiskt ‘flum’ och ‘trams’ har satt sina spår i partiet. 

En politisk ‘känsloretorik’ som ‘bakbundit’ och fjärmat partiet från fakta och sunt förnuft.

 

Några exempel:

(i) Andersson är ‘bakbunden’ av partiets ‘bidragsretorik’ där arbete INTE lönar sig för många, utan föredrar fortsätta med bidragsförsörjning. Det är samtidigt en betydelsefull väljarbas för partiet som Andersson troligtvis INTE vill stöta bort.

(ii) Andersson är också ‘bakbunden’ av partiets ‘migrationsretorik’ som varit präglad av kaos och utopiska ‘godhetsfloskler’ istället för realpolitik och samhällets väl och ve. 

(iii) Andersson är dessutom ‘bakbunden’ av en ‘kriminalitetsretorik’ som varit slapphänt och verklighetsfrånvänd, vilket lett till otrygghet i samhället. En ihålig hantering har präglat gällande brottsbekämpning rörande klan- och gängkriminalitet, organiserad välfärdsbrottslighet, hedersrelaterat våld och förtryck, utländska medborgare som INTE utvisas trots allvarlig och upprepad brottslighet, dvs en ovilja att agera kraftfullt.

(iv) Andersson behöver frigöra sig från ‘beröringsskräcksretoriken’ när det gäller att ta tag i kulturella problem, dvs traditioner (seder och bruk) och värderingar (dvs normer och attityder) som är inkompatibla med det svenska samhället som bidragit alienering och segregation i invandrartäta bostadsområden. Jobb och utbildning är otillräckligt för delaktighet och samhörighet med majoritetssamhället.

(v) Andersson är slutligen bakbunden av ‘MP-retorik’ där energiförsörjningen åsidosatts med s k ovetenskapliga miljö- och klimatåtgärder (t ex skatt på plastpåsar). Exempelvis, flera kärnreaktorer har stängts ner och överföringskapaciteten mellan norr och söder är fortsättningsvis otillräcklig trots vetskap om detta sedan många år.

Andersson ‘uppförsbacke’ att vända den interna skutan kan bli övermäktig (HÄR).

180 graders, dvs från att ‘vända bort blicken’ gällande samhällsproblem till att ‘se den krassa verkligheten’.

 

‘Partitopparna’ inom S har i många fall begränsad kompetens, kunskaper och erfarenheter som verkar vara ett resultat av ‘inavel’ där meritokratiska grunder åsidosatts (HÄR) och ‘nepotism’ (dvs ‘svågerpolitik’ eller s k vänskapskorruption) frodats (HÄR).

Sammantaget kan detta kan ha bidragit till att ‘flum’ och ‘trams’ präglat Anderssons företrädare på partiledarposten.

S har under senare år präglats av en retorik som bygger på ‘infantila’ känsloargument.

Istället för argument baserade på fakta och sunt förnuft.

Andersson är således ‘bakbunden’ av sina företrädares ‘känsloretorik’.