Jämställdhetsparadoxen som påvisar kvinnors oberoende och självständighet ‘sätter myror i huvudet’ på feminister, men varför? Män och kvinnor är ju olika!

Jämställdhetsparadoxen (HÄR) innebär i korthet att ju mer jämställt ett land är, desto mer olika är män och kvinnor gällande deras preferenser, personlighet och yrkesval.

Detta ‘sätter myror i huvudet’ på feminister.

 

Kvinnor och män ‘sedda’ som två grupper är i olika avseenden annorlunda från varandra, men kan vara lika i andra. På samma vis kan likheterna och olikheterna mellan kvinnor och män vara stora på individnivå. Skillnaderna kan dessutom vara större  i vissa avseenden inom respektive grupp än mellan grupperna.

‘Jämställdhetsparadoxen’  (HÄR och HÄR) borde INTE skapa så mycket ‘ståhej’.

Men feminister ‘störs av’ att kvinnor (dvs i jämförelse med män) i ett jämställt land:

1) INTE har samma preferenser,

2) INTE uppvisar samma personlighet, och

3) INTE gör samma yrkesval.

 

Detta är alltså den s k jämställdhetsparadoxen ‘i ett nötskal’ som ‘sätter myror i huvudet’ på feminister.

Feminister borde ju reagera tvärtom, dvs istället för ‘ondgöra sig’ över skillnader i preferenser, personlighet och yrkesval, så borde de ‘lovorda’ forskningen kring jämställdhetsparadoxen (t ex HÄR och HÄR).

Forskningen visar ju att kvinnan i jämställda länder har EGNA preferenser, EGEN personlighet och gör EGNA yrkesval.

Dvs kvinnor är oberoende och självständiga (dvs från män).