Reaktiva åtgärder (dvs i efterhand) fortsätter vara huvudlinjen i hanteringen av den s k ‘coronastrategin’ (HÄR).

 

Trots att pandemin pågått i 18 månader så ställs fortfarande INTE regeringen och Folkhälsomyndigheten (FHM) ‘mot väggen’ och avkrävs svar om varför båda fullständigt ‘skiter’ i fastställda mål för pandemiarbetet.

Målen med den ”coronastrategin’ är tydliga enligt följande (se sidan 6):

 

Sveriges ‘coronastrategi’ är oförändrad.

Dvs ‘offra’ istället för ‘rädda’ liv.

 

Oppositionen i riksdagen är tyst på samma vis som media INTE förhåller sig kritiskt. Den kritiska frågan är varför riksdagsledamöter och journalister INTE reagerar och agerar, då människor blir allvarligt sjuka och dör i onödan på grund av att pandemiarbetet ‘skiter’ i fastställda mål.

Mål fastställs för att ge inriktning i planering och genomförande av en strategi.

Samma mål används dessutom för att utvärdera hur väl en strategi genomförts, dvs om fastställda mål har uppnåtts.

‘Coronastrategin’ kan sammanfattas som ett ‘haveri’ utan motstycke i modern tid – en förkastlig ‘dödsstrategi’ (HÄR) som sedan början av pandemin ‘offrat’ istället för ‘räddat’ liv (HÄR). Regeringens och FHMs hantering har varit etiskt och moraliskt förkastlig (HÄR).

Men regeringen och FHM tillåts ‘skita’ i fastställda mål.

Dvs har INTE minimerat, utan ‘i bästa fall’ reducerat  sjuklighet och dödlighet. 

Men INGEN reagerar och agerar.