En uppsummering TILL DAGS DATO av pandemin i Sverige.

 

Efter ‘sju sorger och åtta bedrövelser’ av ‘coronavirus’ framträder en föga smickrande bild av Sveriges hantering av pandemin, men mer är sannolikt att vänta (HÄR), tyvärr.

Sveriges hantering av pandemin kan sammanfattas som ett ‘haveri’.

Saknar motstycke i modern tid.

 

Den PRELIMINÄRA SLUTNOTAN innebär nästan 15.000 döda och hundratusentals sjuka (HÄR), varav många fått fysiska eller psykiska ‘men för livet‘ (HÄR), vilket INTE var ‘meningen med livet’. Sveriges dödstal är skyhöga jämfört med Danmark, Finland och Norge tillsammans (HÄR och HÄR).

Samtidigt har Sverige INTE klarat sig bättre ekonomiskt än de Nordiska grannländerna (HÄR).

 

Några sammanfattande punkter om Sveriges (läs regeringens och Folkhälsomyndighetens) hantering av pandemin och dess slutnota är:

1) Utsatt människors ‘väl och ve’ för onödiga risker.

2) Förringat mänskligt lidande och människoliv.

3) ‘Rädda ekonomin’ varit viktigare än att ‘rädda liv’.

4) Präglad av etiskt och moraliskt förfall.

Efter ‘sju sorger och åtta bedrövelser’…

…eller snarare efter ‘massjuklighet’ och ‘massdöd’.

Slutresultatet – en förkastlig ‘dödsstrategi’ som ‘offrat’ istället för ‘räddat’ liv.