‘Början på slutet’ för Lööfs ‘glansdagar’? Från ‘kaxig’ och ‘omhuldad’ till ‘syndabock’ med Svarte Petter ‘på handen’ i slutändan!

De s k ‘röda linjerna’ mot V och SD som flera partiledare förespråkat verkar kommit till ‘vägs ende’.

En ‘surdeg’ som tillåtits ‘puttra’ för länge.

 

Partiledare Lööfs (C) kompromisslösa hållning  när det gäller punkt 44 (HÄR – dvs införandet av marknadshyror) i januariavtalet har varit ‘svårsmält’ för många. Trots en majoritet emot regeringen i Sveriges Riksdag, så vägrade Lööf att ‘backa’ från marknadshyror.

Resultatet blev en regeringskris som var förutsägbar, men som kunde undvikits.

 

Efter misstroendeomröstningen så ‘svänger’ Lööf ‘under galgen’ och är helt plötsligt ‘villig’ att ta bort punkt 44 i det s k ‘januariavtalet‘ om marknadshyror.

En katastrofal politisk hantering.

 

ALLA ‘korten’ låg redan på bordet, så utgången och händelseutvecklingen var ‘i princip’ förutbestämd.

Lööf har ‘målat in’ C i ett hörn på grund av ohållbar kompromisslöshet när tidigare ‘röda linjer’ luckrats upp’ av andra partier (t ex M, KD och L i förhållande till SD). Lööf fortsätter med sin odemokratiska hängivenhet ‘in absurdum‘ att vägra V och SD inflytande ‘på pappret’, trots att verkligheten visat att INTE bara SD har inflytande, utan också V numera.

En partiledare i otakt med ‘tidens anda’.

 

Detta kategoriska och odemokratiska förhållningssätt borde försvunnit för länge sedan, men ‘bättre sent än aldrig’.

Den kritiska frågan är om det som skett och sker är ‘början på slutet’ för Lööfs ‘glansdagar’.

Från ‘kaxig‘ (läs ‘mallig’) och ‘omhuldad‘…

…till ‘syndabock’ sittande med Svarte Petter ‘på handen’ i slutändan.