‘Trubbiga’ epidemiologiska måttenheter för smittspridning som kan brista i ‘giltighet’ och ‘tillförlitlighet‘…

 …’NONSENS‘ eller ‘REALITET‘?

 

Vid det här laget så är de två ‘epidemiologiska’ måttenheterna på 7-dagars och 14-dagars incidens per 100.000 invånare bekanta för många i samhället. De har hörts ‘i parti och minut’ av myndigheter och i media sedan pandemins början.

NOTERA att dessa måttenheter INTE enbart används av Folkhälsomyndigheten, utan av myndigheter i andra länder och dessutom European Centre for Disease Prevention and Control.

Det är två ‘måttenheter’ på smittspridning som används internationellt, trots att de kan vara behäftade med allvarliga ‘mätproblem’.

 

Det som de flesta INTE vet är att dessa mått i stor utsträckning kan brista i validitet (dvs giltighet) och reliabilitet (dvs tillförlitlighet). Ett exempel på kan beskådas HÄR.

De kan  i stor utsträckning sakna ‘generaliserbarhet‘.

Och kan dessutom vara ‘manipulerbara’.

 

Trots detta, så används dessa ‘måttenheter’ för att uppskatta smittspridning och dessutom jämföra länder sinsemellan.

NOTERA att om INGA ‘coronatest’ genomförs i en befolkning så är incidensen per 100.000 invånare NOLL, oavsett om det avser 7-dagar eller 14-dagar. Dilemmat med dessa två ‘måttenheter’ kan därmed sammanfattas i två punkter:

(i) Ju fler test som genomförs, desto fler fall upptäcks ‘över tid’.

(ii) Och om fler fall upptäcks så ökar incidensen.

 

Det innebär konkret att fler genomförda test ökar sannolikheten att upptäcka fler fall på samma vis som färre test minskar densamma. DÄRFÖR brister dessa ‘måttenheter’ i validitet och reliabilitet. Om otillräckligt antal test genomförs ‘manipuleras’ incidensen och då framstår smittspridningen ‘i bättre dager’.

KOM IHÅG att statistik INTE nödvändigtvis återspeglar verkligheten.

En ‘måttenhet’ med ‘mätproblem’, då brister dess siffror i ‘validitet’ och ‘giltighet’. 

‘Klart som korvspad’, eller hur?