‘Sjukvårdskollaps’ kan ha dolts med ‘vårdskuld’ – börjar numera ‘komma till upp’ till ytan och kan vara ‘toppen på ett isberg’!

Det har sedan pandemins början hävdats från regering och myndigheter att Sveriges hantering av pandemin strävat efter och undvikit en s k ‘sjukvårdskollaps’ (HÄR), men stämmer det i verkligheten? 

Det har gjorts omfattande omprioriteringar i sjukvården med fokus på vård av ‘coronapatienter’, vilka påverkat utförandet av annan sjukhusvård (t ex HÄR).

Det är därför den s k ‘vårdskulden’ har ökat under pandemin. 

 

‘Vårdskuld’ innebär att “Planerade operationer och nybesök har kraftigt dragits ner. De inställda operationerna och annan undanträngd vård har skapat en vårdskuld.” Till detta skall tilläggas alla andra som på grund av smittspridningsrisken ‘på eget bevåg’ undvikit och avhållit sig från att besöka vårdcentraler, sjukhus eller annan vårdinrättning (t ex HÄR och HÄR).

Socialstyrelsen rapporterar om den s k ‘vårdskulden’: “Specialistvården genomförde drygt 90 000 färre operationer och andra behandlingar inom vårdgarantin…” och dessa siffror avser bara under mars–augusti i fjol, vilket innebär att det kan innebära att ‘vårdskulden’ ökat till över 200.000 till dags dato (HÄR).

Oavsett ‘verklig’ siffra så har ‘vårdskulden’ således ökat mycket kraftigt under pandemin.

 

Kontentan från regeringen och myndigheter är således att ‘sjukvårdskollaps’ sägs ha undvikits trots att ‘vårdskulden’ ökat mycket kraftigt under pandemin. Det är nog snarare en definitionsfråga vad som avses med en ‘sjukvårdskollaps’.

‘Sjukvårdskollaps’ innebär att sjukvården INTE haft tillräcklig kapacitet.

‘Vårdskuld’ är bara ett ‘nyord’ för när sjukvården INTE har tillräcklig kapacitet (dvs tvingas senarelägga och ställa in sjukhusvård).

 

Nu är dessutom svensk sjukvård i stort behov av att ‘låna’ sjukvårdspersonal från de nordiska grannländerna (HÄR), eftersom den svenska sjukvårdspersonalen har varit extremt ‘pressad’ under lång tid (HÄR).

I tillägg har många människor ‘i tysthet’ lidit, avvaktat och väntat med att söka eller få sjukhusvård (HÄR). Antalet som har varit i behov av sjukvård, blivit allvarligt sjuka, fått komplikationer och ett sämre hälsotillstånd samt avlidit är okänt i dagsläget som en följd av denna s k ‘vårdskuld’ som byggts upp (HÄR). Det betyder således INTE att det INTE existerar, utan att data saknas när det gäller konsekvenserna och omfattningen av ‘vårdskulden’ på folkhälsan.

Sammanfattningsvis, en ‘sjukvårdskollaps’ kan ha dolts under benämningen ‘vårdskuld’, vars effekter börjar ‘komma till upp’ till ytan.

INGEN vet vilka konsekvenserna blir på folkhälsan i slutändan, mer än att effekterna som börjat synas kan vara ‘toppen på ett isberg’.