Sveriges ‘strategi’ för pandemin är en sak, men genomförandet har INTE beaktat uppställda mål (HÄR och HÄR).
En annan sak är att hanteringen av pandemin under ganska lång tid präglades av en ‘dold’ agenda om ‘flockimmunitet’ (HÄR) där ‘dimridåer’ medvetet lades ut av Folkhälsomyndigheten (HÄR och HÄR) med regeringens ‘tysta’ godkännande.
Notera att ‘strategi’ och ‘agenda’ INTE är samma sak.
En strategi har ALLTID en bakomliggande agenda.
Agendan är ALLTID mer eller mindre ‘dold’.
Det är ganska uppenbart att ‘flockimmunitet’ fanns på regeringens och FHMs agenda (HÄR), eftersom de reagerade och agerade ‘försent’ och ‘för lite’ i början av pandemin (HÄR).
Samtidigt när det begav sig, så hyllade statsepidemiolog Tegnell den brittiska hanteringen av pandemin (HÄR och HÄR) som också verkar haft ‘flockimmunitet’ på agendan.
FHM med ‘gubbtrion’ Carlsson, Tegnell och Giesecke påstod dessutom ‘stup i kvarten’ att en hägrande ‘flockimmunitet’ INTE var långt borta (HÄR, HÄR, HÄR, HÄR). Denna ‘besatthet’ av ‘flockimmunitet’ väcker frågor om vad som fanns på agendan, men som officiellt INTE kommunicerades till allmänheten.
‘Flockimmunitet’ var rimligtvis deras ‘dolda’ agenda.
Tvärtemot WHOs varningar (HÄR och HÄR).
När de sedan insåg att sjuklighet och dödlighet ‘skenade’ i samhället var ‘skadan redan skedd’. Den brittiska regeringen gjorde däremot en helomvändning och införde strikta restriktioner, medan den svenska regeringen och FHM fortsatte på samma spår i flera månader.
Sveriges regering (och dess medlöpare Folkhälsomyndigheten) var alltså först ut att ‘blåljuga’ om att ‘flockimmunitet’ INTE funnits på agendan när det gäller Sveriges hantering av pandemin.
Den brittiska regeringen verkar numera också ‘blåljuga’.
De brittiska regeringen påstår att ‘flockimmunitet’ INTE varit på agendan för att hantera pandemin i början (HÄR), men påstås ‘blåljuga’ om att INTE haft ‘flockimmunitet’ på agendan (HÄR).