Jämställdhetsmyndigheten om dess extrema ojämställdhet – en ‘orgie’ i svepskäl och bortförklaringar

Jämställdhetmyndigheten är extremt ojämställd – 4 av 5 är kvinnor (HÄR) och därav ställdes följande fråga via mejl till myndigheten:

Vad gör myndigheten konkret för att komma till rätta med denna snedfördelning mellan män och kvinnor? 

NOTERA att det är en ny myndighet sedan 2018 som från första början inte verkat för en jämställd fördelning mellan män och kvinnor.

Pinsamt hyckleri – ett underbetyg i kolossalformat.

 

Det är inte en ‘gammal’ myndighet präglad av ett historiskt arv som ‘sitter i väggarna’, utan kunde starta från NOLL.

Följande svepskäl och bortförklaringar erhölls via mejl från myndigheten, vilka kommenteras löpande:

(NOTERA att citaten nedan inte är tagna ur sitt sammanhang, utan varje citat redovisas i exakt samma ordning som i mejlsvaret och enbart hälsnings- och avskedsfraser samt kontaktuppgifter har tagits bort. Det innebär att INGA citat tagits bort från mejlsvaret från myndigheten)

***

1)

”Ja, Jämställdhetsmyndigheten är fortfarande en nystartad myndighet och precis som alla andra myndigheter arbetar vi för en jämställd fördelning mellan kvinnor och män.”

Statistiken visar tydligt att myndigheten INTE arbetat för en jämställd fördelning mellan män och kvinnor, trots att den borde vara ett ‘flaggskepp’. Myndigheten är ju både nystartad (2018) och skall dessutom verka för jämställdhet.

2)

”Jämställdhet är dock ett av flera områden som mest engagerar kvinnor, på samma sätt som det finns flera områden som mest engagerar män.”

Olämpligt att ‘dra’ alla män och kvinnor ‘över en kam’. Det finns många män som är mer engagerade i jämställdhet än många kvinnor. Förutfattade meningar som denna och ‘skygglappar’ kan vara en anledning till den ojämställdhet som råder på myndigheten.

3)

”Fler kvinnor engagerar sig, utbildar sig och arbetar med jämställdhet.”

Det är korrekt att fler unga kvinnor skaffar sig en högre utbildning än yngre män, men fortfarande kan snedfördelning ha samband med vilka kriterier som används vid anställning. 

4)

”Statliga myndigheter använder sig av kompetensbaserad rekrytering och eftersträvar jämställda och rättvisa processer.”

Kompetensbaserad rekrytering borde innebära att mannens perspektiv borde vara lika representerat som kvinnans.

5)

”Det innebär att de som är mest kvalificerade och meriterade för de tjänster som finns, är de som ska anställas, precis som i all statsförvaltning.”

 Det finns ju studier som visar tvärtom inom offentlig sektor (HÄR och HÄR).

6)

”Vi arbetar dock aktivt med att bredda rekryteringsbasen till våra tjänster för att få fler män att söka tjänster hos oss.”

Det innebär att rekryteringskriterierna bidragit till snedfördelningen, dvs ett indirekt erkännande att män som sökt anställning missgynnats.

7)

”Det är ett långsiktigt arbete som vi har med oss i alla våra processer för att nå målet om en jämnare fördelning mellan kvinnor och män på myndigheten.”

Det borde vara tvärtom, dvs ett kortsiktigt arbete på en nystartad myndigheten som har som uppdrag att verka för ‘jämställdhet’.

8)

”Den egna jämställdheten är viktigt för oss.”

Statstiken är tydlig, dvs 4 av 5 är kvinnor, så detta påstående saknar stöd i verkligheten.

9)

”Jämställdhetsmyndigheten är en förvaltningsmyndighet för frågor som rör jämställdhetspolitiken och etablerades av regeringen för att arbeta med uppföljning, analys, samordning, kunskap och stöd i syfte att nå de jämställdhetspolitiska målen och bidra till en strategisk, sammanhållen och hållbar styrning och ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken.”

I detta sammanhang framstår myndighetens snedfördelning som anmärkningsvärd – ett stort misslycke och dessutom en katastrof för en myndighet som i samhället skall verka för jämställdhet, men klarar INTE av att leva upp till detta själv.

10)

”Vi ställer inte krav på andra för att nå ökad jämställdhet, vårt uppdrag från regeringen är att stödja andra myndigheter i jämställdhetsfrågor och bidra med vår kunskap, erfarenhet och lärande exempel. 

Myndigheten borde ställa MYCKET höga krav på sig själv och vara en förebild för andra, annars urholkas trovärdigheten.

***

Sammanfattningsvis, Jämställdmyndighetens svar om myndighetens extrema ojämlikhet består av en ‘orgie’ i svepskäl och bortförklaringar.

Varför finns myndigheten överhuvudtaget när den INTE kan leva upp till sitt uppdrag att verka för jämställdhet mellan män och kvinnor?

Det kallas den PK-istiska ankdammen bestående av ‘foliehattar‘.

%d bloggare gillar detta: