Sverige har en ‘jämställdhetsmyndighet’ som ‘blundar’ för ‘ojämställdhet’, dvs ‘äpplet faller INTE långt från trädet’ (HÄR). Trots att det finns en s k ‘jämställdhetsmyndighet’ så finns det en utbredd ojämställdhet i samhället, men myndigheten har uppenbara problem att ‘leva som man lär’.
Jämställdhetsmyndigheten (HÄR) är i allra högsta grad ojämställd.
94 anställda, vara 73 är kvinnor och 21 är män.
Det innebär 78% kvinnor och 22% män.
STÄLLDE FÖLJANDE FRÅGAN till (o)jämställdhetsmyndigheten:
Varför har myndigheten en så pass skev fördelning mellan män (22%) och kvinnor (78%)?
ERHÖLL FÖLJANDE SVAR från (o)jämställdhetsmyndigheten:
”Vi strävar efter en jämn könsfördelning och en viktig del av det arbetet är att få fler män att söka tjänster hos oss. I dag kommer ungefär 20 procent av ansökningarna till våra utlysta tjänster från män. En anledning till att Jämställdhetsmyndigheten finns till är att motverka hinder för jämställdhet i det svenska samhället. Ett sådant hinder kan vara normer som säger att det främst är kvinnor som ska arbeta med jämställdhetsfrågor.”
Notera sista meningen som bara är en bortförklaring till myndighetens oförmåga att ‘sopa rent framför sin egen dörr’.
En jämställdhetsmyndighet som INTE kan leva upp till jämställdhet borde vara en anledning till att ifrågasätta myndigheten existens.
Jämställdsmyndigheten verkar vara en lukrativ födkrok för kvinnor som är anti-feminister, INTE män som är feminister.
‘Tragikomiskt’ att en jämställdshetmyndighet INTE ‘lever upp till’ jämställdhet.
Ett typexempel på innebörden av ‘läpparnas bekännelse’.
nordinavia.se 