Den ‘magiska’ SIFFRAN 2,2 över avlidna ‘lever vidare’ efter 10 månader – väcker frågor kring Sveriges hantering av pandemin

I tidigare inlägg härledes den ‘magiska’ SIFFRAN 2,2 (HÄR och HÄR).

Svenska folkets ‘representanter’ i regeringen och ‘förtroendevalda’ i Sveriges Riksdag samt ‘självutnämnda experter’ på Folkhälsomyndigheten känner INTE till den ‘magiska’ SIFFRAN 2,2, eftersom deras hantering av strategin för pandemiarbetet bortsett från den och annan relevant empiri om samband och relationer.

Om de känt till den ‘magiska’ SIFFRAN 2,2, så hade de säkert ‘fnyst’ åt den, kanske rent av ‘förbannat’ den.

 

Det förlitar sig istället på modeller som gång på gång visat sig vara ogiltiga och dessutom INTE tillförlitliga på grund av att det INTE baseras på empiri, utan teoretiska antaganden om verkligheten.

SIFFRAN 2,2 har visat sig besitta ‘magisk’ precision.

Enkel ‘överslagräkning’ för att ‘mellan tummen och pekfingret’ beräkna antalet avlidna i slutändan baserat på antal intensivvårdade.

Ett enkelt verktyg för att ‘sätta upp ett finger i luften för att se åt vilket håll det blåser’ (läs ‘barkar hän’),

 

Exempelvis, FHM siffror den 11/1 (HÄR), dvs 9,433 avlidna delat med 4.314  intensivvårdade är lika med 2,2 (2,18660176) enligt skärmbild nedan.

Samma ‘överslagsräkning per vecka sedan pandemins början åskådliggörs i diagrammet nedan. Uppenbarligen dominerar den ‘magiska’ SIFFRAN 2,2 vecka efter vecka.

Den ‘magiska’ SIFFRAN 2,2 har visat sig vara både giltig och tillförlitlig baserat på andra mer avancerade beräkningsgrunder (HÄR). Notera att höjden på staplarna varierar en aning, då avrundning till en decimal tillämpats i diagrammet, men rådata som staplarna baseras på har fler decimaler. Förhoppningsvis kommer snart höjden på staplarna att minska (den ‘magiska’ SIFFRAN 2,2) i takt med att vaccineringen av befolkningen fortskrider.

Men skall man ta den ‘magiska’ SIFFRAN 2,2 på allvar?

 

Både JA och NEJ. Den ‘duger’ i alla fall som illustration för hur komplicerade samband och relationer ibland kan åskådliggöras på ett enkelt vis när dessa är i stor utsträckning linjära och INTE slumpmässiga över tid. När det finns tydliga underliggande samband och relationer kan indirekta effekter ge upphov till giltiga och tillförlitliga observationer.

Detta väcker frågor kring den svenska hanteringen av pandemin.

 

Hälsodata i Sverige när det gäller COVID-19 har visat sig besitta förvånansvärt förutsägbara egenskaper enligt figur nedan (detaljer HÄR), där smittspridning, slutenvård, intensivvård och avlidna ‘hänger ihop’, dvs förändringar (+/-) i smittspridningen påverkar de övriga.

Vet man den ena, så kan man beräkna de andra.

DÄRFÖR är den ‘magiska’ SIFFRAN 2,2 på dödligt allvar.