SAMBAND och ORSAKER till Sveriges SKYHÖGA ‘coronadöd’ – DEL 4: SUMMA SUMMARUM: Andel bekräftade falls påverkan på slutenvård, IVA och avlidna

Det finns flera grundläggande orsaker till varför Sveriges strategi för pandemiarbetet bidragit till onödigt mänskligt lidande och död (översikt HÄR), såsom 1) ‘reaktiva beslut’ (‘för lite’); 2) ‘(o)synkroniserade åtgärder’ (‘försent’); 3) ‘okontrollerad smittspridning’; 4) ‘(o)försiktighetsprincipen’; 5) (icke) måluppfyllelse’; och 6) ‘(o)beredskap’ .

I detta inlägg redovisas att strategin i tillägg INTE beaktat empiriska data.

Utan baserats på teoretiska modeller som visat sig vara ogiltiga och iNTE tillförlitliga.

 

Coronakommissionen lyfte nyligen fram samhällsspridningen av COVID-19 som en orsak till sjuklighet och död (HÄR), vilken avspeglas i andelen bekräftade fall (t ex % positiva PCR-test). Specifikt skrivs i rapporten: “…enskilt viktigaste faktorn bakom den stora smittspridningen och det höga antalet döda i äldreomsorgen högst sannolikt är den allmänna smittspridningen i samhället…”  (s 13).

I tidigare inlägg (DEL 1 – HÄR; DEL 2 – HÄR; DEL 3 – HÄR) redovisades empiriska hälsodata avseende samband och relationer mellan andelen bekräftade fall av COVID-19 (dvs baserat på % positiva PCR-test) och (i) antal avlidna (DEL 1); (ii) antal i behov slutenvård (DEL 2) och antal i behov av intensivvård (DEL 3).

Mycket starka samband och tydlig relationer kan konstateras mellan andelen bekräftade fall å ena sidan, och antal intensivvårdade (HÄR), antalet i behov av slutenvård (HÄR) samt antalet i behov av intensivvård (HÄR) å den andra sidan.

Figuren nedan sammanfattar sambanden och relationerna som empiriska hälsodata bekräftat.

 

 

Diagrammen nedan visar på både sambanden (mönster i spridningen som kan ses med ‘blotta ögat’) och relationerna (BLÅ, GRÖN och RÖD linjer som ‘beräknats’).

 

En regressionsanalys med kurvlinjära (kubiska) effekter (uppåtböjda linjer i diagram ovan), men även en linjär regressionsanalys (rak linjer i diagram nedan), visar båda på signifikant FÖRKLARINGSGRAD mellan andelen bekräftade fall per vecka; och antal individer med allvarlig sjuklighet i behov av antingen (i) slutenvård eller (ii) intensivvård med sju dagars tidsfördröjning, samt (iii) antal avlidna med 14 dagars tidsfördröjning.

Diagrammet ovan åskådliggör följande tre uppskattningar på  förklaringsgrad baserat på kurvlinjära regressionsmodeller:

1) Andelen bekräftade fall – slutenvård (BLÅ) = 89%

2) Andelen bekräftade fall – intensivvård (RÖD) = 77%

3) Andelen bekräftade fall – avlidna (GRÖN) = 80%

Sammanfattningsvis, diagram ovan illustrerar mycket hög förklaringsgrad på samtliga analyserade relationer baserat på kurvlinjära samband. 

NOTERA att analyserade hälsodata per vecka beräknas med tidsfördröjning i förhållande till tidpunkten för andelen bekräftade fall, då bekräftade fall och deras behov av slutenvård, intensivvård och dödstidspunkt vanligtvis INTE uppstår under samma vecka, utan inträffar med en tidsfördröjning som kan vara olika lång.

Diagrammet ovan åskådliggör följande tre uppskattningar av  förklaringsgrad baserat på linjära regressionsmodeller:

1) Andelen bekräftade fall – slutenvård (BLÅ) = 89%

2) Andelen bekräftade fall – intensivvård (RÖD) = 75%

3) Andelen bekräftade fall – avlidna (GRÖN) = 77%

Sammanfattningsvis, diagram ovan illustrerar mycket hög förklaringsgrad på samtliga analyserade relationer även baserat på linjära samband. 

Båda diagrammen ovan visar mycket tydliga samband och relationer mellan bekräftade fall av COVID-19, och antalet som drabbas av allvarlig sjuklighet i behov av slutenvård på grund av COVID-19 i slutändan, dvs fler bekräftade fall leder till fler i behov av slutenvård och intensivvård samt fler avlidna.

Trots denna enkla logik har genomförandet av Sveriges ‘coronastrategi’ präglats av att INTE baseras på empirisk kunskap om samband och relationer mellan t ex andel bekräftade fall och antal individer med allvarlig sjuklighet i behov av slutenvård och intensivvård samt antal avlidna i slutändan (HÄR).

INGEN överraskning, utan har ‘kommit som ett brev på posten‘, dvs i allra högsta grad förväntat.

 

Regeringen och Folkhälsomyndigheten har sedan början av pandemin medvetet vägrat vidta kraftfulla åtgärder för att ta kontroll över smittspridningen i samhället. Därför har många människor betalat ett högt pris i onödan när det gäller allvarlig sjuklighet och behov av slutenvård, samt alldeles för många har avlidit.

En av dessa åtgärder hade varit  att se till att pandemilagar funnits på plats tidigt under pandemin.

Regeringen är lamslagen tack vare sin egen senfärdighet och flathet att reagera och agera.