Smittspridningen ökar inte bara i Sverige, utan sker även i andra närliggande länder i norden och Europa. Bekräftade fall dyker ofta upp i kluster, s k utbrott. Det innebär att smittspridningen inte sker jämnt fördelat ute i samhället.
Det är oklart om smittspridningen sker genom symptomatiska och/eller asymptomatiska smittbärare.
Sveriges strategi för pandemiarbetet bygger i mångt och mycket på att symptomatiska smittbärare, dvs med mer eller mindre tydliga symptom, driver smittspridningen eller påverkar den nämnvärt.
Tänk om det är tvärtom, dvs asymptomatiska.
Folkhälsomyndighetens senaste råd om att vuxna som bor med smittade skall stanna hemma indikerar att den svenska strategin underskattat asymptomatiska i smittspridningskedjan.
Det verkar onekligen ‘enögt’ att enbart symptomatiska skulle driva eller mestadels påverka smittspridningskedjan, då flertalet med symptom hörsammar myndigheternas riktlinjer att stanna hemma. Trots detta uppstår utbrott lite varstans utan uppenbar koppling sinsemellan ( s k klustersmitta).
När kopplingen mellan symptomatiska smittbärare upphör återstår de asymptomatiska smittbärarna (dvs utan eller vaga symptom) . Skrev om denna tanke tidigare (HÄR).
I Asien har länder stort fokus på att identfiera de asymptomatiska smittbärarna (omfattande testning genomförs för att finna dessa) och har hållit smittspridningen nere på låga nivåer.
Steget före!
Sverige fokuserar på de symptomatiska (t ex stanna hemma om du har symptom och enbart de med symptom testas). Munskydd hade kunnat förhindra smittspridning från asymptomatiska.
Steget efter!
Sverige tillhör det 12e värst drabbade landet i världen (baserat dödstal per capita), medan INGA länder i Asien har drabbats värre än Sverige, trots många gånger större befolkningar och ofta extremt tätbefolkade. Det väcker frågetecken kring varför deras smittspridning har varit låg och under kontroll.
nordinavia.se 