Vem hade trott i början av 20-talet att S skulle stötta MP, dvs inte tvärtom. En omvänd logik som indikerar ett strukturellt politiskt förfall inom S.
S ‘står med mössan i hand’ för MP!
Detta sker trots att MP driver en politik som saknar verklighetsförankring för människor i samhället. Det gäller inom olika samhällsområden, t ex ekonomi, energi och migration. Just nu är asylrätten ‘på tapeten’.
MP kan som vanligt inte formulera en hållbar politik inom detta område heller, där S verkar ‘fulspela’ och använder ‘uttjatade floskler’ (t ex följa internationella konventioner) för att kunna stödja MPs verklighetsfrånvända förhållningssätt.
MP förordar ‘hållbarhet’, men driver ohållbar politik som stöttas av S.
Att S lierar sig med ett av riksdagens ytterkantspartier med marginellt stöd i folkopinionen för att behålla makten är anmärkningsvärt.
S trovärdighet ‘står på spel’. Samma utveckling har skett i flertalet Europeiska länder där S-partierna ‘gör vad som helst’ för att stanna kvar vid makten. Det har gått illa för många av dem och begreppet ‘pasokifiering’ har myntats.
Trovärdighet urholkas snabbt, men är svårt att återskapa. Politisk trovärdighet kräver att ‘ord’ blir till ‘handling’ förankrade i människors ‘verklighet’.
Att S medverkar till MPs ‘ohållbara’ politik (på samma vis som M under Reinfeldts era av ‘maktlystnad personifierad ‘) skadar partiet, vars självbild är statsbärande och samhällsbyggande.
Det är upp till bevis för S, men bevisen lyser med sin frånvaro.
Återspeglar ett parti på ‘dekis’.
MP har knappast något att bevisa, då S hellre sviker Sveriges väl och ve, än överger MPs ohållbara politik för att ‘klamra sig fast’ vid makten.
S är en illustration på att makt korrumperar och steget till maktfullkomlighet är nära.
Det hade varit otänkbart på den ‘gamla goda tiden’, då S förvaltade sin statsbärande och samhällsbyggande roll i Sverige med omsorg och försiktighet. Numera är dess storhetsdagar ‘ett minne blott’ och blivit ett parti som flera andra.
Om ‘populismens vindar’ som MP och S vilar sin politiska gärning på (eller kanske missgärning) kan sägas att politik som ‘skiter i’ människors verklighet inte kan kallas ‘rumsren’:
MP är kanske rumsrent, men driver knappast en rumsren politik.
S är knappast rumsrent och stöttar dessutom politik som inte är rumsren.
nordinavia.se 