Sårbarhet förenar globala leverantörsnätverk med Sveriges pandemistrategi

Att saker och ting ofta hänger ihop verkar inte regering och Folkhälsomyndigheten (FHM) insett, tyvärr. Fokus verkar ha varit på att prioritera ekonomiska hänsynstaganden, vilket skett till ett högt socialt pris på mänskligt lidande och död..

Trots ekonomiska prioriteringar förväntas svensk ekonomi tappa lika mycket som många andra jämförbara länder (t ex Danmark, Finland och Norge) som valde att minimera sjuklighet och dödlighet.

En analogiglobala leverantörsnätverk är inte mer tillförlitliga än deras svagaste punkt. Det kan räcka med att en komponent eller ett material inte finns tillgängligt för att andra delar av nätverket börjar stanna av och till slut upphör att fungera.

Det är tvärtom med COVID-19, där varje smittotillfälle som förbises kan leda till flera nya smittotillfällen. Det är bl a därför som World Health Organisation (WHO) redan den 16 mars bad regeringar att: “Testa, testa, testa!

Denna vädjan att testa bygger att även s k små effekter kan få stora effekter i slutändan på smittspridningen och dess konsekvenser i form av många gånger fler svårt sjuka och döda.

I globala leverantörsnätverk kan också små händelser få stora konsekvenser i slutändan om dessa inte hanteras och löses snabbt.

Globala leverantörsnätverk kommer förhoppningsvis att lära sig av Covid-19 pandemins effekter på tillförlitligheten i globala leveransflöden (t ex gällande single and sole sourcing and Just-in-Time).

Men det är tveksamt om regering och FHM har förmågan eller är intresserade av att lära sig av globala leverantörsnätverk och än mindre av andra länders strategier för att hantera smittspridningen av COVID-19.

På samma vis som globala leverantörsnätverk visat sig vara sårbara har Sveriges pandemistrategi visat sig vara mycket sårbar med katastrofalt resultat till dags dato.

Det finns definitivt mycket att lära i båda avseendena.