Är förtroendet högt för regering och myndigheter? SVAR: Det vet man inte!

Media har kommunicerat att förtroendet för regeringen och myndigheter varit högt (t ex HÄR; HÄR) trots:

  • att beredskapen varit urusel inom många samhällsområden;
  • att regering och myndigheter varit senfärdiga att reagera och agera;
  • att regering och myndigheter gjort felaktiga bedömningar och haft fel på många punkter;
  • att riskgrupper inte skyddats som utlovat;
  • att många blivit svårt sjuka;
  • att massdöd skett på äldreboenden;
  • att vissa invandrargrupper är kraftigt överrepresenterade i sjuktal och dödstal;
  • Sveriges s k COVID-19 strategi går på tvärs mot Världshälsoorganisationen (WHO).

Förtroendet har alltså varit högt trots nämnda punkter ovan.

Förtroende för regeringen och myndigheter har dock sjunkit kraftigt (HÄR; HÄR), men är fortfarande högt. 

Varför?

SVAR: ‘som man frågar får man svar’, dvs man får kanske inte svar på det man tror sig fråga.

Förtroendemätningar mäter inte nödvändigtvis förtroende! (läs HÄR)

Ett exempel:

FRÅGA: Hur är vädret?

SVARSALTERNATIV: Mycket bra/bra/varken eller/dåligt/mycket dåligt

Men vad betyder ‘bra’ eller ‘dåligt’ väder, dvs vad betyder ‘högt’ eller lågt’ förtroende?

Det vet man inte!

Internationell forskning har visat att människors ‘förtroende’ kan handla om t ex kompetens, trovärdighet, tillförlitlighet och ärlighet (med hur regering och myndigheter reagerat och agerat).

Har regering och myndigheter uppvisat kompetens,  trovärdighet, tillförlitlighet och ärlighet att hantera COVID-19?

Statsminister Lövfen hävdade att beredskapen var god.

Minister Hallengren skyller på andra.

Generaldirektör Carlsson (FHM) har haft fel om allt.

Statsepidemiolog Tegnell gör ogrundade påståenden, tror och gissar fel hela tiden.

Har DU förtroende för deras (i) kompetens,  (ii) trovärdighet, (iii) tillförlitlighet och (iv) ärlighet att hantera COVID-19?

 

 

 

%d bloggare gillar detta: