Den humanitära stormakten och politisk korrekthet medverkar, istället för att motverka med full kraft, att oskyldiga människor dör av COVID-19 och till råga på allt ställs ingen tills svars i varken regering eller myndigheter.
Alla skjuter ansvaret ifrån sig och istället läggs ansvaret på den enskilda individen, organisationen och näringsidkaren.
De ansvariga i regering och på myndigheter säger lågmält att det är ett ‘misslyckande’, men det är ‘oförlåtligt svek’ som begåtts medvetet utan minsta tvekan och vilja till självrannsakan.
När myndigheter tidigt målade in sig i ett hörn och regeringen var dödstyst har prestige tagit över agendan och viljan att se den hemska sanningen i vitögat.
Diktaturer beter sig ofta cynsikt och respektlöst mot oskyldiga människor, men att Sverige 2020 slagit in på denna väg är ett sluttande plan.
Under migrationskrisen 2015 fanns det inga begränsningar gällande ekonomiska prioriteringar för den humanitära stormakten och politiskt korrekthet hos regering och myndigheter i syfte att ‘rädda’ människor i fjärran land.
Detsamma gällde många s k aktivister, feminister och andra vurmare för ‘allas lika värde’ under 2015.
Av de politiska partierna S, M, C, F, KD, V och MP var det bara SD som förhöll sig kritisk till den humanitära stormakten och politisk korrekthet under 2015.
De kritiska frågorna och granskningen från flertalet journalister var också obefintlig (fanns få undantag) under 2015.
Gemene man (dvs män och kvinnor) instämde okritiskt med den humanitära stormakten och politisk korrekthet under 2015.
I Sverige 2020 – få bryr sig, få protesterar och få ifrågasätter vad som håller på att ske framför deras ögon just nu.
2020 finns det uppenbarligen iskalla och cyniska ekonomiska prioriteringar av regering och myndigheter när det gäller att inte ‘rädda’ människor i Sverige,
Det är obehagligt och beklagligt att Sverige blivit känslokallt, utan medkänsla inför stort lidande och massdöd på hemmaplan.
Sverige – den humanitära stormakten och politiskt korrekthet visar sina fula trynen.