Jag är en lekman inom epidemiologi, men efter gårdagens kalldusch om att hundratals personer (troligtvis ett mycket stort mörkertal) på äldreboenden smittats av COVID-19 – Corona Virus Desease (inte bara i Stockholm, utan i många kommuner runt om i landet), borde både generaldirektör Johan Carlson (JC) på Folkhälsomyndigheten och statsepidemiolog Anders Tegnell (AT) på samma myndighet avsättas med omedelbar verkan av regeringen.
JC och AT har tillsammans det yttersta ansvaret för myndighetens agerande när det gäller vald strategi för smittspridning av COVID-19 i det svenska samhället. Regeringen har sitt ansvar också som kommer att ställas tills svars i takt med att utvecklingsförloppet kommer att granskas och vilka beslut om åtgärder som fattats eller borde fattats.
JC och AT har gång på gång under flera veckor hävdat att myndighetens strategi baseras på stor smittspridning för att uppnå s k flockimmunitet. Högsta prioritet har hela tiden varit att riskgrupper därmed måste skyddas.
JC och AT har trots denna ensidiga prioritering inte medverkat till att förebyggande och tvingande åtgärder vidtagits för att skydda riskgrupper, t ex strikta besöksrestriktioner och strikta krav på skyddsutrustning och handhavanderutiner för personal på äldreboenden.
Deras strategi var ett luftslott som inte hade en bakomliggande genomförandeplan, utan strategin föll ihop som ett korthus.
Vi är många i samhället som nu är mycket oroliga och rädda för vad som kan komma att ske på bred front. Kommer deras underlåtenhet att skydda riskgrupper att förändra befolkningsdemografin på kort tid?
De har hela tiden skjutit över ansvaret på enskilda individer och organisationer för att, verkar det som, i syfte att försöka dölja uppenbara brister (brist på skyddsutrustning) hos MSBs förehavanden när det gäller samhällets beredskap..
JC och AT har skrävlat och i högmod betonat myndighetens världsunika spjutspetskompetens i förhållande till resten av världen, men inte klarat av att agera så att dessa s k riskgrupper kunnat skyddas tillräckligt, trots att det har haft högsta prioritet.
Inte förrän den första april utfärdade JC och AT ett besöksförbud på äldreboenden – låter som ett aprilskämt att de togs denna dag!
Det krävdes att flera hundra smittade på äldreboenden belystes offentligt innan JC och AT reagerade, helt obegripligt. Helt barockt att inte ens regeringen markerade starkt mot detta katastrofala misslyckande.
JC och AT har dessutom vid flera tillfällen gjort felaktiga antaganden om utvecklingen av COVID-19-pandemin i Sverige och världen i övrigt sedan dess begynnelse.
Det kanske mest graverande är att FHM vägrat redovisa och delge vilka data och underlag som ligger till grund för vald strategi, trots mycket kritik från forskarsamhället framkommit, då den avviker från WHOs riktlinjer och andra länders kraftfulla åtgärdsprogram.
Att inte följa gängse praxis för att bekämpa spridningen av COVID-19 föranleder att det måste finnas starka argument som kan motivera denna avvikelse, men dessa har således inte redovisats av JC och AT.
JC och AT handhavande är således under all kritik som saknar transparens och bekräftar den flathet, senfärdighet och feghet som präglat JHs och ATs handhavande av COVID-19-pandemin i Sverige.
JC och AT har båda bidragit till ett olycksbådande utveckling som kan bero på nonchalans, inkompetens och avsaknad av empati. Deras otydlighet och arrogans är stötande. ´De framstår som arroganta och självgoda.
Hur många flera människor skall behöva dö innan regeringen avsätter JC och AT med omedelbar verkan, eller är det så att regeringen skyddar dem?
Dan Eliasson (DE) som är generaldirektör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap borde avsatts i ett tidigt skede när det stod klart att myndigheten inte säkerställt att det fanns en beredskap i samhället inom olika centrala områden.
Hur oansvariga kan generaldirektörer tillåtas vara när det gäller deras uppdrag innan regeringen avsätter dem, eller är det så att regeringen skyddar dem?
Båda dessa generaldirektörer och statsepidemiologen har åsidosatt sitt ansvar som kommer med deras uppdrag. De har inte klarat av att hantera COVID-19 krisen, utan verkar ha bidragit till att förvärra situationen enligt uttalanden från internationellt erkända epidemiologer i forskning.
Skall regeringen tillsätta en utredare i efterhand och låter dessa personer fortsätta utan åtgärd?
Då hoppas jag att regeringen kommer att ställas till svars, inte bara politiskt, utan straffrättsligt för allvarlig försummelse och vållande till annans död i samhällets tjänst.
Regeringen kan inte hävda att de ‘inte visste’ eller att de ‘inte såg det komma’, då de inte har varit lyhörda för allvarlig kritik från forskarsamhället under alldeles för lång tid.
Avsaknaden av öppenhet och tydlighet indikerar maktfullkomlighet trots vad det verkar vara ett flagrant misslyckande samt att en öppen diskussion om den valda strategin jämfört med alternativa strategier tystats ner.
Straffrättsliga åtgärder är dock en klen tröst för alla de som dog i onödan och anhörigas hjälplöshet samt lidande som följer i spåren.
Är det redan försent att förhindra onödig massdöd i det svenska samhället?
Den kritiska frågan är om regeringen fortfarande har förtroende för JCs och ATs sätt att leda myndighetens arbete och vald strategi för smittspridning av COVID-19 i det svenska samhället. Kommer måttet någonsin att bli rågat för regeringen eller kommer de att försöka skjuta ansvaret ifrån sig på samma vis som JC och AT gjort med bortförklaringar och vilseledande utsagor?
Man behöver inte vara expert på COVID-19, utan lyssna på experter inom epidemiologi i Sverige och utomlands för att oroas och vara rädd inför vad som sker i det svenska samhället. Kritiken forskarsamhället verkar alltmer besannas och deras beräkningar om händelseförlopp verkar också besannas, tyvärr.
nordinavia.se 