Det borde vara en självklarhet att det inte är de yttre attributen (t ex hud- och hårfärg) som bidrar till att vi är lika eller olika, utan de inre attributen (t ex värderingar och traditioner). Dessa inre attribut är ofta präglade av kulturella och/eller religiösa värderingar (normer och attityder) och traditioner (seder och bruk) som är djupt rotade i människors självbild, beteenden och uppfattningar om andra.
Familjer med svensk bakgrund har olika värderingar och traditioner. Familjer med helt eller delvis utländsk bakgrund har också olika värderingar och traditioner. Det är således en självklarhet de människor som kommit hit på senare år är olika när det gäller deras värderingar och traditioner.
Det finns en utbredd okunnighet och naivitet hos många människor i Sverige, vilka på allvar hävdar och tror att människor som kommer från helt andra kulturer är eller förväntas vara som dem själva. De uppfattar enbart människors olikhet baserat på hudfärg, hårfärg eller andra synliga skillnader – en form av stereotyp (rent av rasistisk) bedömningsmall.
Det är bara att konstatera faktum:
Vi är olika, inte lika!
Men det betyder inte att vi nödvändigtvis skall ‘gilla olika’, eftersom med detta kommer värderingar och traditioner som kan vara inkompatibla med gängse uppfattningar och beteenden om vad som är acceptabelt eller inte, vad som är rätt eller fel, i det svenska samhället.
Frågan är när politiker och myndigheter skall ta detta på allvar trots de uppenbara och bakåtsträvande ‘olikheter’ när det gäller jämlikhet och fri- samt rättigheter som har fått fotfäste i det svenska samhället.
nordinavia.se 