Det är inte sällan som journalister i mainstream media genom ledare och debattinlägg står bakom stereotypa debatter som debatterar stereotyper och som dessutom använder sig av stereotypa ord.
Deras journalistiska gärning som debattörer verkar vara aktivistdriven och politiserad , ibland kallad agendajournalistik, samt präglad av verklighetsförvanskning och hyckleri, istället för konsekvensneutralitet, fokus på sakfrågan och innehållet i sak.
Flera av dessa journalister och deras medieredaktioner har på senare tid visat sig vara kappvändare som än mer urholkar deras redan skamfilade rykte och förtroende.
Stereotypa debatter kan handla om t ex tiggeri, EU-migranter, papperslösa och ensamkommande. Dessa debatter kan präglas av stereotypa floskler och andra intetsägande, oväsentliga samt ogrundade argument av stereotyp karaktär, t ex ‘allas lika värde’, ‘rasist’ och ‘populist’.
Alice Teodorescu på GP och Ivar Arpi på SvD har båda en sak gemensamt, de är journalister och exempel på personer som alla har varit påhoppade av andra journalister och medieredaktioner som anspelat på deras yttre egenskaper (roll) samtidigt som skällsord om deras inre egenskaper (person) förts fram. De har ofta varit utsatta för stereotypa debattargument i kombination med påklistrat stereotyper i negativ bemärkelse.
Journalister som ägnat sig åt stereotypa angrepp på Alice och Ivar har gjort en medveten sammanblandning mellan deras roll och person . Dessa journalister har också medvetet bidragit till en förskjutning från en verklig person till en fiktiv gestalt. En roll förvanskas och personen blir fiktiv, men framställs som verklig. Alice och Ivar har ifrågasatts med nedsättande och illasinnade ordval, istället för att debattera sakfrågan och innehållet i sak.
Debattkulturen hos vissa journalister och deras medieredaktioner präglas således av att roll och person sammanblandas medvetet, istället för att diskutera sakfrågan och innehållet i sak. Alice och Ivar har ofta varit utsatta för detta. Det sker en medveten sammanblandning av deras roll och person, deras yttre och inre egenskaper, den verkliga och fiktiva Alice och Ivar.
Problematiken i debatter uppstår när t ex yttre egenskaper såsom nationalitet, etnicitet, religion, könstillhöringhet eller politiska åsikter klistras på en individ samtidigt som inre egenskaper klistras på samma individ.
Kombinationen av påklistrade och påhittade egenskaper ger upphov till att stereotyper gärna framhävs och förstärks.
Alice och och Ivar är verkliga personer som var och en har en roll, men som blir fiktiv på grund av alla dessa yttre och inre egenskaper som klistrats på dem.
Debatten blir oseriös när sammanblandning sker mellan roll och person, mellan yttre och inre egenskaper, mellan verklig och fiktiv person. När det gäller Alice och Ivar verkar alla gränser överskridits när det gäller deras yttre och inre egenskaper, deras roll och person, den verkliga och fiktiva Alice och Ivar.
Att det dessutom har varit andra journalister och deras medieredaktioner som deltagit i dessa stereotypa debatter som debatterat stereotyper är beklagligt. Detta har bidragit till att journalisters och medias allmänna anseende svärtas ner och deras förtroende urholkas hos allmänheten. Detta har troligtvis bidragit till att alternativmedia vuxit fram på bred front och fått en etablerad och tongivande ställning i medielandskapet.
De journalister och deras medieredaktioner som baserar sin gärning på stereotypa argument bidrar till att ordet journalist, och i förlängningen journalistik, utvecklas till en föga tilltalande stereotyp – en allmän spottkopp som görs till syndabock även när det kanske inte är befogat.
nordinavia.se 