Debattklimatet är emellanåt bekymmersamt och debatter spårar ur. Tiggeri, EU-migranter, flyktingar, invandring och integration är debattområden där argumentationen ofta rör sig i cirklar.
Det kan finnas argument som omintetgör alla nyanser och ständigt återkommer i dessa debatter, utan att föra debatterna framåt. Några exempel: ’det går inte att förbjuda fattigdom’, ’ställa grupper mot varandra’, ’alla människors lika värde’, ’värna asylrätten’, och ’50-60 miljoner människor på flykt’.
Debatter kan röra sig i cirklar, där argumenten leder debatten tillbaks till utgångspunkten, utan att nya argument och nyanser tillförts. Dessa debatter kan präglas av stereotypa argument.
Debatter på sociala medier och kommentatorsfält kan vara destruktiva och osakliga präglade av att inte behöva stå till svars för sina debattinlägg. Den kan vara ryggradslös och hänsynslös, utan en tanke på dess konsekvenser. Näthat som förekommer präglas av intellektuell impotens och litenhet. Dessa debatter kan präglas av underliggande stereotyper.
Det kan vara ett demokratiproblem att debattklimatet sker med stereotypa argument och stereotyper. Dessa argument riskerar att tysta ner och osynliggöra argument samt nyanser i samhällsdebatten.
Offentliga personer i politiken (t ex ministrar), näringslivet (t ex vd:ar), myndigheter (t ex generaldirektörer), kändisar inom idrott och nöje (t ex ishockey- och fotbollpelare, skådespelare samt artister) kan vara speciellt utsatta för ett debattklimat som präglas av stereotypa argument och stereotyper. Detta kan dock spilla över på samhällsmedborgarna i övrigt som räds ta ställning och delta i debatten.
Debattklimatet kan anspela på yttre egenskaper (roll) samtidigt som påstådda inre egenskaper (individ) förs fram debatten. Det sker en sammanblandning mellan roll och individ. Kontentan blir en förskjutning från en verklig individ eller roll till en fiktiv. Denna förskjutning kan vara kränkande, då den saknar verklighetsförankring.
Debatter kan således reduceras till att handla om stereotypa argument där stereotyper debatteras, istället för att argument är nyanserade och bidrar till kompletterande insikter.
Satir och humor kan förlöjliga, utmana och tänja gränser. Kritik kan vara skarp och motiverad, men när en offentlig persons yttre och inre egenskaper blandas, roll och individ suddas ut, kan satir, humor och kritik övergå i förödmjukelse och på gränsen till förtal.
Debattklimatet kring offentliga personer kan bidra till att stereotyper frodas och får fotfäste i samhället. Debattklimatet kan därmed präglas av en avsaknad av att diskutera sakfrågan och innehållet i sak.
Problematiken i debatter uppstår således när yttre egenskaper klistras på en individ samtidigt som inre egenskaper klistras på samma individ.
Kombinationen av påklistrade egenskaper ger upphov till stereotyper i samhället.
En offentlig person är en verklig individ som har en roll (ofta med någon form av makt – t ex politisk, finansiell eller medial), men som blir fiktiv på grund av alla dessa yttre och inre egenskaper som klistrats på individen.
Debatten borde utgå från de yttre egenskaperna som speglar vem individen är, hur individen ser på sig själv och andra, hur individen beter sig, hur individen bemöter andra, och vad individen står för – i sin roll som offentlig person.
Med detta som utgångspunkt kan debatten kritisera, raljera och driva med den offentliga personens roll, men om den också raljerar och driver med individen övergår debatten i något personligt, ofta spekulativt och nedsättande.
Satiren blir inte satir, humorn blir inte humor, kritiken blir osaklig – debatten spårar ur.
Debatter havererar när sammanblandning sker mellan roll och individ, mellan yttre och inre egenskaper, mellan verklig och fiktiv offentlig person.
Då uppstår frågan vilka gränser som debattklimatet borde hålla sig inom?
Det finns inte ett entydigt svara på vad som avgör vad som är acceptabelt eller inte. Det betyder att olika kulturella kontexter och debattklimat har olika acceptansnivå för var gränsen för godtagbar debatt går i samhället.
Två grundläggande rekommendationer i syfte att förbättra debattklimatet är:
- fokusera på sakfrågan och innehållet i sak när det gäller frågor och kommentarer; och
- blanda inte ihop roll och individ.
Debattklimatet borde inte tillåtas påverka individer att inte delta i samhällsdebatten – annars kan detta vara en början till att demokratin urholkas.
nordinavia.se 