Förenkla verkligheten och därmed förenkla komplexiteten för att förenkla förståelsen av verkligheten.
Det krävs att de som kommer hit kan anpassa sig till svenska samhällsprinciper, annars kommer Sverige utvecklas till ett ”vi-och-dom”-samhälle.
Du som är engagerad och intresserad av samhällsfrågor när det gäller migration och integration – du vet ofta vad du är emot, men vad är du för?
Vilket Sverige vill du ha i framtiden?
Fortsätt läsa Är det här samhället du vill ha när du säger att du gillar olika?
Politiker och media förhåller sig inte alltid sakligt och objektivt till relevant forskning och officiell statistik när det gäller migration och integration.
De väljer istället ofta att lyfta fram enstaka händelser som allmängiltiga när händelserna är positiva om utrikesfödda och andra med invandrarbakgrund, men är däremot noga med att tillägga i huvud- eller bisatser att negativa händelser inte gäller alla utrikesfödda och andra med invandrarbakgrund.
Anekdotiska argument används flitigt av politiker och upprepas okritiskt av media för att försöka påvisa positiva effekterna av migration och integration, trots att forskning och officiell statistik kan påvisa mindre positiva effekter. Forskningsresultat och officiell statistik som påvisar en annan bild av verkligheten än politikernas döljs.
Fortsätt läsa Bilden av migration och integration präglas av anekdotisk bevisföring
Politiska beslut borde fattas på evidensbaserad kunskap.
Politiskt beslutsfattande kan istället genomsyras av ideologiska bevekelsegrunder som kan vara verklighetsfrämmande bestående orealistiska och inaktuella utgångspunkter. Det kan dessutom vara präglat av populistiska hänsynstaganden som samtidigt är i otakt med samhällsutvecklingen.
Evidensbaserad kunskap för politiskt beslutsfattande kan vara tänkbart och relevant inom vissa politikområden, men som dock riskerar att bli ett slag i luften om den inte omges av adekvat kompetens och reellt personligt ansvar från politiker. Den kan dessutom vara kreativitetshämmande på den visionära och strategiska utvecklingen i beslutsfattande av politikområden bortom evidensbaserad kunskap.
Evidensbaserad kunskap för politiskt beslutsfattande ställer åtminstone två nödvändiga krav avseende politikers kompetens och ansvar för att den inte bara skall bli en skrivbordsprodukt som sedan inte kan tillämpas i den politiska verkligheten.
OBSERVERA ATT DENNA TEXT FINNS PUBLICERAD PÅ:
http://nyheter24.se/debatt/823726-professor-lita-inte-pa-journalister-och-deras-nyheter
DEN FINNS ÅTERGIVEN HÄR OM DU ÄR INTRESSERAD AV KÄLLHÄNVISNINGAR OCH ANDRA IFRÅGASÄTTANDE INFALLSVINKLAR PÅ SVENSK JOURNALISTIK SOM NÄMNS I DET FÖRSTA STYCKET NEDAN (SE FOTNOTER LÄNGST NER) TILL DEBATTINLÄGGET PÅ NYHETER24.
Svensk journalistik kan vara vilseledande och sakna trovärdighet[i]. Journalister kan vara okunniga och partiska[ii]. Journalistisk självkritik och självrannsakan är sällsynt[iii]. Allmänhetens förtroende för journalister är dessutom lågt[iv].
Du borde därför aldrig lita på att nyheter är sakliga och objektiva.
Det gäller allt som skrivs, hörs och sägs i alla former av nyhetsrapportering. Det gäller inte enbart kvälls- och skvallerpressen, utan också TV, radio och morgontidningar liksom, bloggar, sajter och sociala medier.
Debattklimatet är emellanåt bekymmersamt och debatter spårar ur. Tiggeri, EU-migranter, flyktingar, invandring och integration är debattområden där argumentationen ofta rör sig i cirklar.
Det kan finnas argument som omintetgör alla nyanser och ständigt återkommer i dessa debatter, utan att föra debatterna framåt. Några exempel: ’det går inte att förbjuda fattigdom’, ’ställa grupper mot varandra’, ’alla människors lika värde’, ’värna asylrätten’, och ’50-60 miljoner människor på flykt’.
Debatter kan röra sig i cirklar, där argumenten leder debatten tillbaks till utgångspunkten, utan att nya argument och nyanser tillförts. Dessa debatter kan präglas av stereotypa argument.
nordinavia.se 