Vi hör att 50-60 miljoner människor är på flykt undan krig och förföljelse i världen. I detta sammanhang har professor Hans Rosling haft flera uppmärksammade framträdanden i media på senare tid som tokhyllats i media, trots att de är begränsade till att se människor som siffror i statistiken, och inte människor i verkligheten.
Bakom varje siffra i denna statistik finns en unik människa (män, kvinnor och barn) av kött och blod som inte blir förståelsemässigt greppbar och verklig när människor framställs som duploklossar, legobitar eller genom staplar på en kartbild.
Föreställ dig en miljon människor som en duplokloss! Människor på flykt blir objektifierade och framställs bara som en abstrakt grå massa för betraktaren.
Några exempel på verklighetsförankring: (i) ställ dig istället 2 000 gånger för att se passagerare gå ombord på en fullbokad flygning med superjumbon Airbus A380; (ii) 40 000 gånger se en skolklass gå in till sitt klassrum; eller (iii) besök 250.000 tvåbarnsfamiljer.
Blir duploklossen greppbar? Kan vi förstå hur många människor det egentligen handlar om? Knappast, det är fortfarande svårt att greppa och förstå dessa siffror.
Avsikten med dessa tre nedbrutna exempel var att återkoppla till duploklossen som motsvarar en miljon människor och påvisa den bedrägliga illusion som siffror i statistiken kan förmedla – dvs det ogreppbara när det handlar om stora tal. Människans mentala förmåga att ta till sig hur många människor som egentligen är flykt är kraftigt begränsad. När siffror paketeras som ögongodis luras vi att tro hur verkligheten ser ut.
Siffrorna i de tre nedbrutna exemplen är fortfarande svåra att ta till sig. De är ogripbara och overkliga. Kom ihåg att de enbart representerar 1/50 eller 1/60 av verkligheten gällande människor på flykt.
Professor Rosling har strävat efter att få siffrorna i statistiken att bli förståelsemässigt greppbara och verkliga, men förmedlar egentligen bara en bedräglig illusion av förståelse om hur verkligheten ser ut.
Vi tror oss förstå omfattningen och allvaret samt hur verkligheten ser ut när det finns 50-60 miljoner människor på flykt. Verkligheten blir dock brutalt förenklad när miljoner människor blir staplar, en miljon representeras av en duplokloss och tiotusentals andra blir en legobit.
Detta objektifierande sätt att använda statistik och siffror om människor på flykt har förvånansvärt nog lyfts till skyarna i media, trots att det inte bidrar till att vi verkligen förstår omfattningen och allvaret i situationen, eller hur verkligheten ser ut.
Steget är inte långt till schack, där människor på flykt blir schackpjäser. Schackspelarnas olika drag förflyttar pjäserna på schackbrädet i vad som kan liknas vid ett utdraget remiparti där enstaka pjäser vinns, medan andra går förlorade eller offras utan att schack matt verkar kunna uppnås i slutändan.
Professor Rosling i all ära, men vi behöver se människorna i verkligheten, inte enbart siffrorna i statistiken.