Etikettarkiv: Samhällsdebatt

Journalister och medieredaktioner bakom stereotypa debatter som debatterar stereotyper

Det är inte sällan  som journalister i mainstream media genom ledare och debattinlägg står bakom stereotypa debatter som debatterar stereotyper och som dessutom använder sig av stereotypa ord.

Deras journalistiska gärning som debattörer verkar vara aktivistdriven och  politiserad , ibland kallad agendajournalistik, samt präglad av verklighetsförvanskning och hyckleri, istället för konsekvensneutralitet, fokus på sakfrågan och innehållet i sak.

Flera av dessa journalister och deras medieredaktioner har på senare tid visat sig vara kappvändare som än mer urholkar deras redan skamfilade rykte och förtroende.

Stereotypa debatter kan handla om t ex tiggeri, EU-migranter, papperslösa och ensamkommande. Dessa debatter kan präglas av stereotypa floskler och andra intetsägande, oväsentliga samt ogrundade argument av stereotyp karaktär, t ex ‘allas lika värde’, ‘rasist’ och ‘populist’.

Alice Teodorescu på GP och Ivar Arpi på SvD har båda en sak gemensamt, de är journalister och exempel på personer som alla har varit påhoppade av andra journalister och medieredaktioner som anspelat på deras yttre egenskaper (roll) samtidigt som skällsord om deras inre egenskaper (person) förts fram. De har ofta varit utsatta för stereotypa debattargument i kombination med påklistrat stereotyper i negativ bemärkelse.

Journalister som ägnat sig åt stereotypa angrepp på Alice och Ivar har gjort en medveten sammanblandning mellan deras roll och person . Dessa journalister har också medvetet bidragit till en förskjutning från en verklig person till en fiktiv gestalt. En roll förvanskas och personen blir fiktiv, men framställs som verklig. Alice och Ivar har ifrågasatts med nedsättande och illasinnade ordval, istället för att debattera sakfrågan och innehållet i sak.

Debattkulturen hos vissa journalister och deras medieredaktioner präglas således av att roll och person sammanblandas medvetet, istället för att diskutera sakfrågan och innehållet i sak. Alice och Ivar har ofta varit utsatta för detta. Det sker en medveten sammanblandning av deras roll och person, deras yttre och inre egenskaper, den verkliga och fiktiva Alice och Ivar.

Problematiken i debatter uppstår när t ex yttre egenskaper såsom nationalitet, etnicitet, religion, könstillhöringhet eller politiska åsikter klistras på en  individ samtidigt som inre egenskaper klistras på samma individ.

Kombinationen av påklistrade och påhittade egenskaper ger upphov till att stereotyper gärna framhävs och förstärks.

Alice och och Ivar är verkliga personer som var och en har en roll, men som blir fiktiv på grund av alla dessa yttre och inre egenskaper som klistrats på dem.

Debatten blir oseriös när sammanblandning sker mellan roll och person, mellan yttre och inre egenskaper, mellan verklig och fiktiv person. När det gäller Alice och Ivar verkar alla gränser överskridits när det gäller deras yttre och inre egenskaper, deras roll och person, den verkliga och fiktiva Alice och Ivar.

Att det dessutom har varit andra journalister och deras medieredaktioner som deltagit i dessa stereotypa debatter som debatterat stereotyper är beklagligt. Detta har bidragit till att journalisters och medias allmänna anseende svärtas ner och deras förtroende urholkas hos allmänheten. Detta har troligtvis bidragit till att alternativmedia vuxit fram på bred front och fått en etablerad och tongivande ställning i medielandskapet.

De journalister och deras medieredaktioner som baserar sin gärning på stereotypa argument bidrar till att ordet journalist, och i förlängningen journalistik, utvecklas till en föga tilltalande stereotyp – en allmän spottkopp som görs till syndabock även när det kanske inte är befogat.

Dags för politisk eftertanke och nytänkande kring det mångkulturella samhällsbygget

De senaste decennierna har visat att Sverige inte klarat av att hantera och lösa de problem som det mångkulturella samhällsbygget medfört, utan de har accelererat i takt med att allt fler människor från helt andra kulturer kommit till Sverige.

Resultatet är tveklöst nedslående, då antalet utanförskapsområden sedan 1990 gått från några enstaka till nästan ett par hundra. Segregationen har vuxit fram på bred front och med denna splittring, intolerans och ojämlikhet mellan människor.

Lösningen sägs alltid vara på lång sikt, men då det redan gått mer än fyra decennier sedan riksdagen fattade beslutet om det mångkulturella samhällsbygget och eftersom utvecklingen fortsätter att gå åt fel håll, finns det lite som talar för att den skall ändras inom överskådlig tid.

Sverige framstår idag alltmer som ett land präglat av splittring, intolerans och ojämlikhet mellan människor – ett land som alltför ofta och alldeles för länge saknat den politiska reflektionen och kritiska tänkandet kring det mångkulturella samhällsbygget.

Fortsätt läsa Dags för politisk eftertanke och nytänkande kring det mångkulturella samhällsbygget

Aktivistdriven forskarkritik och akademiskt revirpinkande präglat av flockbeteende

När forskare inom ett forskningsområde går samman, skriver debattinlägg, framför kritik eller på annat vis deltar i samhällsdebatten i större grupper liknar detta ibland aktivisters tillvägagångssätt att driva samhällsfrågor i syfte att påverka politiker, myndigheter och samhällsopinionen. Några få leder de andra som låter sig styras trots att de kanske inte är särskilt engagerade eller insatta i sakfrågan.

När forskare för fram kritik i en större grupp väcker det frågor om trovärdighet. Ett färskt exempel är kritik framförd av ett drygt tjugotal forskare när det gäller en rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det finns andra exempel med många s k forskare som säger sig vara medförfattare till debattinlägg (se 1 och 2 – notera antalet medförfattande forskare i första inlägget jämfört med slutrepliken)

Ju fler forskare desto större trovärdighet? Knappast, utan detta framstår som politisering av forskning!

Notera att jag i detta inlägg inte tar ställning till om kritiken mot rapporten är befogad eller inte, utan fokuserar flera bakomliggande oklarheter när det gäller den framförda kritiken som dessa forskare säger sig stå enade bakom detta.

Fortsätt läsa Aktivistdriven forskarkritik och akademiskt revirpinkande präglat av flockbeteende

Åsiktskorridoren borde vara en varningssignal!

Debattklimatet i Sverige beskrivs ofta som en åsiktskorridor, vilket borde vara en varningssignal för politiker, makthavare och journalister om de menar allvar när de säger sig stå upp för ett öppet och demokratiskt samhälle och ett debattklimat präglat av nyanser och mångfald.

De borde kanske inse värdet av att ta ett steg tillbaks och lyssna in vad andra har att säga och fundera på om deras egen verklighetsuppfattning och förståelse kring samhällsutvecklingen kan kompletteras.

Idag är det tvärtom, politiker, makthavare och journalister vill till varje pris ha fram sitt budskap och gärna utan att andra får möjlighet att bemöta deras förenklade och återvändsgrändsliknande argument som ofta kan sakna stöd i både forskning och officiell statistik.

Politiker, makthavare och journalister verkar tror sig sitta på sanningar och lösningarna till allsköns problem och utmaningar i samhället som istället ofta är verklighetsfrånvända och saknar relevans för människorna ute i verkligheten.

Fortsätt läsa Åsiktskorridoren borde vara en varningssignal!

Normalisering av SD: slutet på partiets glansdagar eller bara ett M-utspel för gallerierna?

Moderanternas (M) utspel att normalisera Sverigedemokraterna (SD) är tudelat.

Å ena sidan, är M villiga att på allvar samtala och förhandla med SD och är SD villiga att ta dessa samtal och förhandlingar på allvar? Å andra sidan, är detta bara ett utspel för gallerierna av M för att återvinna förlorat väljarstöd till SD och hur kommer SD att agera för att inte förlora sitt väljarstöd tillbaks till M?

Det finns således inte bara oklarheter när det gäller dessa samtal och förhandlingar, utan utfallet beror i allra högsta grad på vilka politiska utgångspunkter och vägval som både M och SD kommer att ha och ta. 

Fortsätt läsa Normalisering av SD: slutet på partiets glansdagar eller bara ett M-utspel för gallerierna?

Samhällsdebatten drivs av särintressen, inte samhällsnytta – varför inte anonymt granskningsförfarande på debattredaktioner?

Inte alla, men flertalet debattsidor har en urvalsprocess där själva skribenten kan väga tyngre än innehållet i debattinlägget. Exempelvis, skickar statsministern, ministrar, partiledare eller andra centrala makthavare i samhället in en debattartikel avböjer sannolikt debattredaktören sällan  från publicering, trots att samma skribenter ofta ges utrymme att berätta om samma saker i intervjuer på TV-nyheter och i dagstidningar .

Forskarsamhällets anonyma granskningsförfarande (blind review) av inskickade artiklar för publicering borde i en förenklad variant kunna vara ett alternativ och tillämpas av debattredaktioner. Det skulle kunna bidra till mångfald när det gäller både skribenter och innehållet i debattinlägg.

Fortsätt läsa Samhällsdebatten drivs av särintressen, inte samhällsnytta – varför inte anonymt granskningsförfarande på debattredaktioner?

SD har vitaliserat och återuppväckt människors intresse för svensk politik

SD har under lång tid behandlats annorlunda än andra partier, deras politiker har stötts ut, medlemmar har hängts ut och sympatisörer trakasserats. Alla tycker inte att de förtjänar detta bemötande, men de som tycker så brukar ange skäl såsom att de inte står upp för allas lika värde, ställer grupper mot varandra eller pekar på partiets ursprung.

Oavsett vad man tycker om SD, så kan man undra om inte SDs inträde på den politiska arenan vitaliserat och återuppväckt människors intresse för svensk politik?

Fortsätt läsa SD har vitaliserat och återuppväckt människors intresse för svensk politik

SCB:s stora partisympatiundersökning brister i giltighet och tillförlitlighet

SCBs stora partisympatiundersökning omfattade i den senaste undersökningen ett slumpmässigt sannolikhetsurval med 8 952 i riksdagsval röstberättigade personer utan övre åldersgräns från hela riket. Motsvarande undersökningar har genomförts sedan 1972.

Det finns således både långvarig erfarenhet och sannolikt gedigen kompetens på myndigheten som borde säkerställa att de resultat som presenteras är giltiga och tillförlitliga. Men det finns brister. Åtminstone ett allvarligt fel har återkommit i samband med valresultaten 2006, 2010 och 2014.

SCB genomför sin stora partisympatiundersökning två gånger per år med skattemedel, så detta borde borga för att resultatet är giltigt och tillförlitligt, i alla fall i förhållande till de privata opinionsinstituten som inte har samma ekonomiska förutsättningar.

Men SCB har missat grovt i de tre senaste riksdagsvalen där Sverigedemokraternas väljarandelar i valmanskåren kraftigt underskattats.

Fortsätt läsa SCB:s stora partisympatiundersökning brister i giltighet och tillförlitlighet

Oacceptabel mansplaining, men acceptabel politisk och medial splaining

När fackförbundet Unionen öppnade stödlinje mot mansplaining väckte det inte oväntat blandade reaktioner. Med mansplaining avses när någon (läs man) förklarar något för någon (läs kvinna) på ett överlägset och förminskande vis. Benämningen anspelar på att det är en manlig härskarteknik, trots att det även finns kvinnor som tillämpar den på män och andra kvinnor.

Trots all den uppmärksamhet som ägnats i media på sistone åt fenomenet och ordet splaining är det märkligt och förvånande att den politiska och mediala splainingen gentemot medborgarna i det svenska samhället inte kommit upp till ytan.

Fortsätt läsa Oacceptabel mansplaining, men acceptabel politisk och medial splaining

Politiska mobbare kryper till korset utan trovärdighet

Gästskribent Göran Svensson: Politiska mobbare kryper till korset utan trovärdighet

På senare tid träder den ena framträdande politikern efter den andra fram med en önskan om ett sundare debattklimat.

Hanif Bali (M) och Veronica Palm (S)erkänner självkritiskt att de tillämpat en ibland alltför hård debattstil där de använt sig av negativa epitet om politiska meningsmotståndare. Andra verkar inte ha förmåga till självrannsakan.

Det väcker dock frågor om varför politikers omsvängning sker just nu.

Fortsätt läsa Politiska mobbare kryper till korset utan trovärdighet