En företagsekonomisk analogibetraktelse på svensk politik

De gängse statsvetenskapliga förklaringarna, politiska bortförklaringarna och journalistiskt vilseledande förklaringarna till den omritade politiska kartan i Sverige kan behövas komplettera med en företagsekonomisk betraktelse.

De två största partierna i svensk politik, dvs Socialdemokraterna (S) och Moderaterna (M), gör båda anspråk på att vara statsbärande, men verkar inte förmå svara upp mot Sverigedemokraternas (SD) kontinuerliga framgångar i riksdagsval och opinionsundersökningar på senare år.

Den politiska kartan i Sverige har på kort tid ritats om och anledningen handlar troligtvis inte bara om, som vanligtvis förs fram i debatten, att invandring och integration har blivit alltmer viktiga områden i väljaropinionen på senare år. En annan förklaringsgrund kan också vara att S och M verkar sakna relevanta kunskaper om och förståelse för den verklighet som präglar deras politiska och opinionsbildande verksamheter som visar sig i  det sjunkande stöd som de har för sin politik bland medborgarna i samhället.

Grundläggande företagsekonomiska insikter kan genom en analogibetraktelse (nedan illustrerad med kursiv text inom parenteser) bidra till att delvis förklara det som skett och sker i svensk politik.

Fortsätt läsa “En företagsekonomisk analogibetraktelse på svensk politik”

Regeringen präglas av utrikespolitiskt storhetsvansinne

Regeringen verkar inte förstå att Sverige inte ostraffat kan kritisera en regional maktfaktor utan att detta kan få utrikespolitiska och i förlängningen kanske ekonomiska konsekvenser.

Regeringen trodde sig kunna kritisera en betydande maktfaktor i Mellanöstern, och kalla landet för diktatur och medeltida, utan att det skulle få utrikespolitiska konsekvenser.

Regeringen har inte bara missbedömt den politiska kontexten i Mellanöstern, utan den har fullständigt missat att internationella relationer alltid måste ta hänsyn till den kulturella kontexten hos motparten.

http://www.svt.se/opinion/article2753320.svt