Etikettarkiv: Metod

Förtroendemätningar mäter inte förtroende!

Förtroendemätningar duggar tätt i medierapporteringen. Det kan handla om förtroendet för i princip vad som helst. Förtroende verkar vara på tapeten, och debatten är emellanåt hetsig och intensiv. Alla pratar om det som om det vore självklart, men väldigt få ifrågasätter egentligen vad som mäts.

Gängse förtroendemätningar (t ex Förtroendebarometern och SOM-undersökningen) som årligen rapporteras i media, och andra liknande mätningar som genomförs på uppdrag av medieredaktioner (t ex Aftonbladet/Inizio och SVT/Sifo), är behäftade med metodmässigt bekymmersamma brister och tillkortakommanden.

De mäter inte nödvändigtvis förtroende!

Fortsätt läsa Förtroendemätningar mäter inte förtroende!

Varför skriver en internationellt verksam professor debattinlägg på Nyheter24?

Jag har upprepade gånger fått frågan varför jag skriver debattinlägg på Nyheter24.

En del tycker att debattsidan inte är seriös och teman för debatt kan vara simpla. Andra tycker att skribenterna är alltför unga och naiva – samma om läsarna.  Jag har dock en annan uppfattning.

Jag ser flera fördelar med denna debattsida som har en stor och aktiv läsekrets som ges möjlighet att reagera på publicerade debattinlägg:

Fortsätt läsa Varför skriver en internationellt verksam professor debattinlägg på Nyheter24?

En företagsekonomisk analogibetraktelse på svensk politik

De gängse statsvetenskapliga förklaringarna, politiska bortförklaringarna och journalistiskt vilseledande förklaringarna till den omritade politiska kartan i Sverige kan behövas komplettera med en företagsekonomisk betraktelse.

De två största partierna i svensk politik, dvs Socialdemokraterna (S) och Moderaterna (M), gör båda anspråk på att vara statsbärande, men verkar inte förmå svara upp mot Sverigedemokraternas (SD) kontinuerliga framgångar i riksdagsval och opinionsundersökningar på senare år.

Den politiska kartan i Sverige har på kort tid ritats om och anledningen handlar troligtvis inte bara om, som vanligtvis förs fram i debatten, att invandring och integration har blivit alltmer viktiga områden i väljaropinionen på senare år. En annan förklaringsgrund kan också vara att S och M verkar sakna relevanta kunskaper om och förståelse för den verklighet som präglar deras politiska och opinionsbildande verksamheter som visar sig i  det sjunkande stöd som de har för sin politik bland medborgarna i samhället.

Grundläggande företagsekonomiska insikter kan genom en analogibetraktelse (nedan illustrerad med kursiv text inom parenteser) bidra till att delvis förklara det som skett och sker i svensk politik.

Fortsätt läsa En företagsekonomisk analogibetraktelse på svensk politik

Svensk journalistik saknar självkritik och självkritiskt tänkande

Det finns regler för journalistiskt arbete  (Allmänhetens Pressombudsman och Journalistförbundet) som inte alltid följs av journalister och deras redaktioner. Dessa borde alltid genomsyra svensk journalistik, då det påverkar förtroendet för journalister och trovärdigheten i journalistiskt arbete.

Jag menar att det saknas självkritik och självkritiskt tänkande i mainstreammedia när det gäller att förhålla sig till dessa regler. Kritik förs istället fram av aktörer inom alternativmedia och på sociala medier.

Fortsätt läsa Svensk journalistik saknar självkritik och självkritiskt tänkande

Yttrandefriheten under press från demokratifientliga

En grundförutsättning för en öppen och sund samhällsdebatt bygger på värnandet om den grundlagsskyddade yttrandefriheten [1] som i tider av kris och kaos, politisk och ekonomisk oro, samt betydande samhällsförändringar kan vara under stark press.

Yttrandefrihet ses som en av förutsättningarna för demokratiska statsskick som innebär en frihet att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller bestraffning. Det finns begränsningar som inte omfattas av yttrandefriheten, såsom hets mot folkgrupp, olaga hot, hot om våld, verbal mobbning, rasistiska budskap, förtal, uppvigling och sprida konfidentiella material m m.

Här följer två skilda exempel på hur yttrandefriheten sätts under press från demokratifientliga individer i det svenska samhället som i brist på sakliga argument kommer med känslomässiga skenargument.

Fortsätt läsa Yttrandefriheten under press från demokratifientliga

Bilden av migration och integration präglas av anekdotisk bevisföring

Politiker och media förhåller sig inte alltid sakligt och objektivt till relevant forskning och officiell statistik när det gäller migration och integration.

De väljer istället ofta att lyfta fram enstaka händelser som allmängiltiga när händelserna är positiva om utrikesfödda och andra med invandrarbakgrund, men är däremot noga med att tillägga i huvud- eller bisatser att negativa händelser inte gäller alla utrikesfödda och andra med invandrarbakgrund.

Anekdotiska argument används flitigt av politiker och upprepas okritiskt av media för att försöka påvisa positiva effekterna av migration och integration, trots att forskning och officiell statistik kan påvisa mindre positiva effekter. Forskningsresultat och officiell statistik som påvisar en annan bild av verkligheten än politikernas döljs.

Fortsätt läsa Bilden av migration och integration präglas av anekdotisk bevisföring

Politiska beslut borde fattas på evidensbaserad kunskap, inte populism eller ideologiskt motiverat tyckande

Politiska beslut borde fattas på evidensbaserad kunskap.

Politiskt beslutsfattande kan istället genomsyras av ideologiska bevekelsegrunder som kan vara verklighetsfrämmande bestående orealistiska och inaktuella utgångspunkter. Det kan dessutom vara präglat av populistiska hänsynstaganden som samtidigt är i otakt med samhällsutvecklingen. 

Evidensbaserad kunskap för politiskt beslutsfattande kan vara tänkbart och relevant inom vissa politikområden, men som dock riskerar att bli ett slag i luften om den inte omges av adekvat kompetens och reellt personligt ansvar från politiker. Den kan dessutom vara kreativitetshämmande på den visionära och strategiska utvecklingen i beslutsfattande av politikområden bortom evidensbaserad kunskap.

Evidensbaserad kunskap för politiskt beslutsfattande ställer åtminstone två nödvändiga krav avseende politikers kompetens och ansvar för att den inte bara skall bli en skrivbordsprodukt som sedan inte kan tillämpas i den politiska verkligheten.

Fortsätt läsa Politiska beslut borde fattas på evidensbaserad kunskap, inte populism eller ideologiskt motiverat tyckande

Lita inte på journalister och deras nyheter

OBSERVERA ATT DENNA TEXT FINNS PUBLICERAD PÅ:

http://nyheter24.se/debatt/823726-professor-lita-inte-pa-journalister-och-deras-nyheter 

DEN FINNS ÅTERGIVEN HÄR OM DU ÄR INTRESSERAD AV KÄLLHÄNVISNINGAR OCH ANDRA IFRÅGASÄTTANDE INFALLSVINKLAR PÅ SVENSK JOURNALISTIK SOM NÄMNS I DET FÖRSTA STYCKET NEDAN (SE FOTNOTER LÄNGST NER) TILL DEBATTINLÄGGET PÅ NYHETER24.

Svensk journalistik kan vara vilseledande och sakna trovärdighet[i]. Journalister kan vara okunniga och partiska[ii]. Journalistisk självkritik och självrannsakan är sällsynt[iii]. Allmänhetens förtroende för journalister är dessutom lågt[iv].

Du borde därför aldrig lita på att nyheter är sakliga och objektiva.

Det gäller allt som skrivs, hörs och sägs i alla former av nyhetsrapportering. Det gäller inte enbart kvälls-  och skvallerpressen, utan också TV, radio och morgontidningar liksom, bloggar, sajter och sociala medier.

Fortsätt läsa Lita inte på journalister och deras nyheter

Debattera sakfrågan och innehållet i sak

Debattklimatet är emellanåt bekymmersamt och debatter spårar ur. Tiggeri, EU-migranter, flyktingar, invandring och integration är debattområden där argumentationen ofta rör sig i cirklar.

Det kan finnas argument som omintetgör alla nyanser och ständigt återkommer i dessa debatter, utan att föra debatterna framåt. Några exempel: ’det går inte att förbjuda fattigdom’, ’ställa grupper mot varandra’, ’alla människors lika värde’, ’värna asylrätten’, och ’50-60 miljoner människor på flykt’.

Debatter kan röra sig i cirklar, där argumenten leder debatten tillbaks till utgångspunkten, utan att nya argument och nyanser tillförts. Dessa debatter kan präglas av stereotypa argument.

Fortsätt läsa Debattera sakfrågan och innehållet i sak

Diskrimineringsombuds-mannen (DO) bidrar till diskriminering och särbehandling

Alla former av diskriminering och särbehandling i samhället borde vara oacceptabelt, men det finns undantag.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) som har till uppgift att stävja diskriminering kan ironiskt nog istället bidra till diskriminering och särbehandling  genom att tillämpa, ur ett medborgarperspektiv, bekymmersam närsynthet när skadeståndsanspråk fastställs i diskrimineringsärenden som drivs i stämningar, förlikningar och domstolar.

Fortsätt läsa Diskrimineringsombuds-mannen (DO) bidrar till diskriminering och särbehandling