Sverige präglas av ‘social distansering’ och inte av Folkhälsomyndighetens urvattnade rekommendationer

Folkhälsomyndigheten (FHM) framhåller gärna att deras åtgärder hittills haft effekt för att hålla ner smittspridningstakten av coronaviruset i det svenska samhället trots att myndigheten egentligen inte vidtagit några PROAKTIVA åtgärder (på förhand) alls, utan allt verkar ske REAKTIVT (i efterhand).

FHMs s k rekommendationer framstår dessutom som tandlösa, då det inte finns sanktioner mot de som bryter mot dessa. FHMs påverkan på utvecklingen kring coronaviruset är nog i skrivande stund marginell.

Det är snarare gängse normer och beteenden som ofta genomsyrar det svenska samhället, och att var och en ute i samhället vidtagit proaktiva förändringar i vardagslivet oberoende av FHMs s k rekommendationer.

Förklaringarna till att Sverige följer en annat smittspridningsmönster än i t ex Italien och Spanien är flera och som har lite att göra med FHM reaktiva ledarskap eller reaktiva åtgärder.

I Sverige har ett livsstilsmönster utvecklats som i mångt och mycket präglas av ‘social distansering’ bestående av normer och beteenden där människor dessutom ofta ‘tar det säkra före det osäkra’, vilket skiljer sig från många andra länder.

Här följer några faktorer som kan bidra till att förklara smittspridningsutvecklingen till dags dato i det svenska samhället och som underminerar argument om att FHMs rekommendationer haft avgörande effekt:

Fortsätt läsa “Sverige präglas av ‘social distansering’ och inte av Folkhälsomyndighetens urvattnade rekommendationer”

Sparka generaldirektörerna för FHM och MSB samt statsepidemiologen!

Jag är en lekman inom epidemiologi, men efter gårdagens kalldusch om att hundratals personer (troligtvis ett mycket stort mörkertal) på äldreboenden smittats av COVID-19 – Corona Virus Desease (inte bara i Stockholm, utan i många kommuner runt om i landet), borde både generaldirektör Johan Carlson (JC) på Folkhälsomyndigheten och statsepidemiolog Anders Tegnell (AT) på samma myndighet avsättas med omedelbar verkan av regeringen.

JC och AT har tillsammans det yttersta ansvaret för myndighetens agerande när det gäller vald strategi för smittspridning av COVID-19 i det svenska samhället. Regeringen har sitt ansvar också som kommer att ställas tills svars i takt med att utvecklingsförloppet kommer att granskas och vilka beslut om åtgärder som fattats eller borde fattats.

JC och AT har gång på gång under flera veckor hävdat att myndighetens strategi baseras på stor smittspridning för att uppnå s k flockimmunitet. Högsta prioritet har hela tiden varit  att riskgrupper därmed måste skyddas. 

JC och AT har trots denna ensidiga prioritering inte medverkat till att förebyggande och tvingande åtgärder vidtagits för att skydda riskgrupper, t ex strikta besöksrestriktioner och strikta krav på skyddsutrustning och handhavanderutiner för personal på äldreboenden.

Deras strategi var ett luftslott som inte hade en bakomliggande genomförandeplan, utan strategin föll ihop som ett korthus.

Vi är många i samhället som nu är mycket oroliga och rädda för vad som kan komma att ske på bred front. Kommer deras underlåtenhet att skydda riskgrupper att förändra befolkningsdemografin på kort tid?

Fortsätt läsa “Sparka generaldirektörerna för FHM och MSB samt statsepidemiologen!”

‘Folkhälsomyndigheten’ saknar framförhållning när det gäller folkhälsa, och ‘Myndigheten för samhällsskydd och beredskap’ saknar beredskap, inför COVID-19-pandemin – tyvärr inget APRILSKÄMT!

‘Folkhälsomyndigheten’ saknar framförhållning när det gäller folkhälsa, och ‘Myndigheten för samhällsskydd och beredskap’  saknar beredskap, inför COVID-19-pandemin (Corona Virus Disease 2019).

Sverige har myndigheter som uppenbarligen inte klarar av sin roll i samhället. Under den rådande pandemin blottläggs den ena bristen efter den andra i flera myndigheter som uppenbarligen lider av både brist på ledarskap och brist på ansvarstagande.

Två myndigheter framträder i dessa tider av pandemi som REAKTIVA (ligga steget efter)  istället för PROAKTIVA (ligga steget före) händelseutvecklingen, nämligen:

Fortsätt läsa “‘Folkhälsomyndigheten’ saknar framförhållning när det gäller folkhälsa, och ‘Myndigheten för samhällsskydd och beredskap’ saknar beredskap, inför COVID-19-pandemin – tyvärr inget APRILSKÄMT!”

Var finns klimatforskarna i samhällsdebatten och mediarapporteringen?

Samhällsdebatten och mediarapporteringen om klimatförändringar präglas i stor uträckning av forskare som inte är klimatforskare. I detta sammanhang deltar dessutom opinionsbildare, aktivister, självutnämnda experter och andra tyckare som saknar förankring i klimatforskning.

För tydlighetens skull, jag är ingen klimatforskare och finner det förvånansvärt att dessa inte syns eller hörs mer i samhällsdebatten och mediarapporteringen. För mig skulle relevanta forskare  om klimatförändringar vara forskare vars forskning kan bidra till att förklara orsakerna till klimatförändringar på jorden.

I detta sammanhang uppfattar jag det som centralt att skilja på orsaker och effekter gällande klimatförändringar. Effekterna av klimatförändringar studeras bl a av forskare inom metereologi och miljövetenskaper, vilka också verkar vara de som är tongivande i samhällsdebatten och mediarapporteringen.

Det kan förklaras av att effekterna av klimatförändringar ofta kan vara konkreta och synliga, medan orsakerna till dessa ofta kan vara abstrakta och svårbegripliga.

Fortsätt läsa “Var finns klimatforskarna i samhällsdebatten och mediarapporteringen?”

Ensidighet, extremism och dogmatism präglar vår tids stora samtalsämne – klimatförändringar

Jag är ingen klimatforskare, men förvånas och oroas över den ensidighet, extremism och dogmatism som präglar vår tids stora samtalsämne, nämligen klimatförändringar

Det finns en avsaknad av sans och balans  i debatt och mediarapportering om klimatförändringar. Ödmjukhet och försiktighet lyser alltsom oftast med sin frånvaro.

Johan Rockström påstår att det finns starka vetenskapliga bevis för att utlösa planetariskt nödläge.

Detta framstår som ett föga konstruktivt och rationellt konstaterande om jordens klimat från en som inte är klimatforskare. Han verkar sakna en forskares ödmjukhet och försiktighet gällande komplexiteten i att förstå och förklara klimatförändringar.

Fortsätt läsa “Ensidighet, extremism och dogmatism präglar vår tids stora samtalsämne – klimatförändringar”