Normalisering av SD: slutet på partiets glansdagar eller bara ett M-utspel för gallerierna?

Moderanternas (M) utspel att normalisera Sverigedemokraterna (SD) är tudelat.

Å ena sidan, är M villiga att på allvar samtala och förhandla med SD och är SD villiga att ta dessa samtal och förhandlingar på allvar? Å andra sidan, är detta bara ett utspel för gallerierna av M för att återvinna förlorat väljarstöd till SD och hur kommer SD att agera för att inte förlora sitt väljarstöd tillbaks till M?

Det finns således inte bara oklarheter när det gäller dessa samtal och förhandlingar, utan utfallet beror i allra högsta grad på vilka politiska utgångspunkter och vägval som både M och SD kommer att ha och ta. 

Fortsätt läsa “Normalisering av SD: slutet på partiets glansdagar eller bara ett M-utspel för gallerierna?”

Samhällsdebatten drivs av särintressen, inte samhällsnytta – varför inte anonymt granskningsförfarande på debattredaktioner?

Inte alla, men flertalet debattsidor har en urvalsprocess där själva skribenten kan väga tyngre än innehållet i debattinlägget. Exempelvis, skickar statsministern, ministrar, partiledare eller andra centrala makthavare i samhället in en debattartikel avböjer sannolikt debattredaktören sällan  från publicering, trots att samma skribenter ofta ges utrymme att berätta om samma saker i intervjuer på TV-nyheter och i dagstidningar .

Forskarsamhällets anonyma granskningsförfarande (blind review) av inskickade artiklar för publicering borde i en förenklad variant kunna vara ett alternativ och tillämpas av debattredaktioner. Det skulle kunna bidra till mångfald när det gäller både skribenter och innehållet i debattinlägg.

Fortsätt läsa “Samhällsdebatten drivs av särintressen, inte samhällsnytta – varför inte anonymt granskningsförfarande på debattredaktioner?”

Medias rapportering av väljarsympatiundersökningar är okritisk samtidigt skyller opinionsinstituten ifrån sig

Förtroende är lågt för väljarsympatiundersökningar och särskilt efter att dessa haft fel under 2016 när det gäller exempelvis Brexit, fredsuppgörelsen i Colombia, valet på Island och nu senast det amerikanska presidentvalet.

Förtroendet för väljarsympatiundersökningar är också lågt på grund av att medias rapportering av dessa ofta är okritisk. Exempelvis, journalister torgför spekulativa kommentarer och långtgående slutsatser när det gäller ökningar och minskningar i väljarstödet för olika partier som ofta ligger inom den statistiska felmarginalen. Det betyder alltså att en förändring lika gärna kan vara en slumpmässig sådan och därmed en icke-förändring.

Förtroendet för väljarsympatiundersökningar är dessutom lågt på grund av att opinionsinstituten inte upprätthåller tillräckliga krav avseende giltighet och tillförlitlighet på undersökningarna för att genomföra dem på lämpligt vis. De är väl medvetna att om de själva avböjer att genomföra en undersökning så genomförs undersökningen av ett annat opinionsinstitut.

Fortsätt läsa “Medias rapportering av väljarsympatiundersökningar är okritisk samtidigt skyller opinionsinstituten ifrån sig”

SCB:s stora partisympatiundersökning brister i giltighet och tillförlitlighet

SCBs stora partisympatiundersökning omfattade i den senaste undersökningen ett slumpmässigt sannolikhetsurval med 8 952 i riksdagsval röstberättigade personer utan övre åldersgräns från hela riket. Motsvarande undersökningar har genomförts sedan 1972.

Det finns således både långvarig erfarenhet och sannolikt gedigen kompetens på myndigheten som borde säkerställa att de resultat som presenteras är giltiga och tillförlitliga. Men det finns brister. Åtminstone ett allvarligt fel har återkommit i samband med valresultaten 2006, 2010 och 2014.

SCB genomför sin stora partisympatiundersökning två gånger per år med skattemedel, så detta borde borga för att resultatet är giltigt och tillförlitligt, i alla fall i förhållande till de privata opinionsinstituten som inte har samma ekonomiska förutsättningar.

Men SCB har missat grovt i de tre senaste riksdagsvalen där Sverigedemokraternas väljarandelar i valmanskåren kraftigt underskattats.

Fortsätt läsa “SCB:s stora partisympatiundersökning brister i giltighet och tillförlitlighet”

Oacceptabel mansplaining, men acceptabel politisk och medial splaining

När fackförbundet Unionen öppnade stödlinje mot mansplaining väckte det inte oväntat blandade reaktioner. Med mansplaining avses när någon (läs man) förklarar något för någon (läs kvinna) på ett överlägset och förminskande vis. Benämningen anspelar på att det är en manlig härskarteknik, trots att det även finns kvinnor som tillämpar den på män och andra kvinnor.

Trots all den uppmärksamhet som ägnats i media på sistone åt fenomenet och ordet splaining är det märkligt och förvånande att den politiska och mediala splainingen gentemot medborgarna i det svenska samhället inte kommit upp till ytan.

Fortsätt läsa “Oacceptabel mansplaining, men acceptabel politisk och medial splaining”