Etikettarkiv: Journalistik

Oacceptabel mansplaining, men acceptabel politisk och medial splaining

När fackförbundet Unionen öppnade stödlinje mot mansplaining väckte det inte oväntat blandade reaktioner. Med mansplaining avses när någon (läs man) förklarar något för någon (läs kvinna) på ett överlägset och förminskande vis. Benämningen anspelar på att det är en manlig härskarteknik, trots att det även finns kvinnor som tillämpar den på män och andra kvinnor.

Trots all den uppmärksamhet som ägnats i media på sistone åt fenomenet och ordet splaining är det märkligt och förvånande att den politiska och mediala splainingen gentemot medborgarna i det svenska samhället inte kommit upp till ytan.

Fortsätt läsa Oacceptabel mansplaining, men acceptabel politisk och medial splaining

Experterna hade fel, så de borde hålla tyst nu!

De flesta bedömare har haft fel om Donald Trump. Först hade han inte en chans att bli republikanernas kandidat, sedan hade han inte en chans att bli vald till president.

Det var inte bara fel, utan käpprätt åt skogen fel under väldigt lång tid!

Det är både slående och oroväckande hur flockmentalitet och intellektuell trångsynthet präglat expertkommentarerna och de förutsägelser som uttalats in i det sista. Utsagorna har varit färgade av både politiska och personliga ställningstaganden mot Donald Trump som en obehaglig person och otänkbar president.

Det är inte värdigt att experter blandar ihop korten på detta vis.

Nu överöser samma experter oss med domedagsprofetior och allsköns tyckande om hur illa det kommer att gå med Donald Trump som president. Än en gång är i princip alla överens. Men i verkligheten vet ingen något om vad som kommer att ske och hur Donald Trump kommer att fungera i rollen som president.

Fortsätt läsa Experterna hade fel, så de borde hålla tyst nu!

Skyll inte allt på nättroll

Det finns politiker, makthavare, journalister och offentliga personer samt privatpersoner som medvetet verkar har gjort det till sitt signum och i det närmaste en livsgärning att skapa reaktioner och kommentarer i strävan efter uppmärksamhet, på jakt efter klick och delningar på sociala medier istället för att bidra till ett sunt och konstruktivt debattklimat.

Dessa individer kan samtidigt enkelspårigt och med skygglappar ondgöra sig över det bemötande som de kan vara utsatta för av nättroll vars syfte är provokation. Detta kan vara en grogrund för näthatare och nätmobbare vars syfte är sprida fientlighet, hat och kränkningar.

Fortsätt läsa Skyll inte allt på nättroll

Journalister är inkompetenta och partiska (Journalister är okunniga, okritiska och föga förtroendeingivande)

MPs språkrör verkar ha lågt förtroende enligt den senaste tidens förtroendeundersökningar (Aftonbladet/Inizio, SVT/Sifo).

I kölvattnet av dessa undersökningar och interna diskussioner meddelade MP:s valberedning att Åsa Romson inte föreslås som kandidat till språkrör, medan Gustav Fridolin nominerats ihop med Isabella Lövin.

Förtroendeundersökningar rapporteras regelbundet i media, vilka rapporteras okritiskt och okunnigt av journalister (klicka här för en utförligare beskrivning). Dessa undersökningar ställer alltför slätstrukna frågor och leder till omotiverade reflektioner och att det dras långtgående slutsatser

Fortsätt läsa Journalister är inkompetenta och partiska (Journalister är okunniga, okritiska och föga förtroendeingivande)

Förtroendemätningar mäter inte förtroende!

Förtroendemätningar duggar tätt i medierapporteringen. Det kan handla om förtroendet för i princip vad som helst. Förtroende verkar vara på tapeten, och debatten är emellanåt hetsig och intensiv. Alla pratar om det som om det vore självklart, men väldigt få ifrågasätter egentligen vad som mäts.

Gängse förtroendemätningar (t ex Förtroendebarometern och SOM-undersökningen) som årligen rapporteras i media, och andra liknande mätningar som genomförs på uppdrag av medieredaktioner (t ex Aftonbladet/Inizio och SVT/Sifo), är behäftade med metodmässigt bekymmersamma brister och tillkortakommanden.

De mäter inte nödvändigtvis förtroende!

Fortsätt läsa Förtroendemätningar mäter inte förtroende!

Svensk journalistik saknar självkritik och självkritiskt tänkande

Det finns regler för journalistiskt arbete  (Allmänhetens Pressombudsman och Journalistförbundet) som inte alltid följs av journalister och deras redaktioner. Dessa borde alltid genomsyra svensk journalistik, då det påverkar förtroendet för journalister och trovärdigheten i journalistiskt arbete.

Jag menar att det saknas självkritik och självkritiskt tänkande i mainstreammedia när det gäller att förhålla sig till dessa regler. Kritik förs istället fram av aktörer inom alternativmedia och på sociala medier.

Fortsätt läsa Svensk journalistik saknar självkritik och självkritiskt tänkande

Yttrandefriheten under press från demokratifientliga

En grundförutsättning för en öppen och sund samhällsdebatt bygger på värnandet om den grundlagsskyddade yttrandefriheten [1] som i tider av kris och kaos, politisk och ekonomisk oro, samt betydande samhällsförändringar kan vara under stark press.

Yttrandefrihet ses som en av förutsättningarna för demokratiska statsskick som innebär en frihet att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller bestraffning. Det finns begränsningar som inte omfattas av yttrandefriheten, såsom hets mot folkgrupp, olaga hot, hot om våld, verbal mobbning, rasistiska budskap, förtal, uppvigling och sprida konfidentiella material m m.

Här följer två skilda exempel på hur yttrandefriheten sätts under press från demokratifientliga individer i det svenska samhället som i brist på sakliga argument kommer med känslomässiga skenargument.

Fortsätt läsa Yttrandefriheten under press från demokratifientliga

Bilden av migration och integration präglas av anekdotisk bevisföring

Politiker och media förhåller sig inte alltid sakligt och objektivt till relevant forskning och officiell statistik när det gäller migration och integration.

De väljer istället ofta att lyfta fram enstaka händelser som allmängiltiga när händelserna är positiva om utrikesfödda och andra med invandrarbakgrund, men är däremot noga med att tillägga i huvud- eller bisatser att negativa händelser inte gäller alla utrikesfödda och andra med invandrarbakgrund.

Anekdotiska argument används flitigt av politiker och upprepas okritiskt av media för att försöka påvisa positiva effekterna av migration och integration, trots att forskning och officiell statistik kan påvisa mindre positiva effekter. Forskningsresultat och officiell statistik som påvisar en annan bild av verkligheten än politikernas döljs.

Fortsätt läsa Bilden av migration och integration präglas av anekdotisk bevisföring

Lita inte på journalister och deras nyheter

OBSERVERA ATT DENNA TEXT FINNS PUBLICERAD PÅ:

http://nyheter24.se/debatt/823726-professor-lita-inte-pa-journalister-och-deras-nyheter 

DEN FINNS ÅTERGIVEN HÄR OM DU ÄR INTRESSERAD AV KÄLLHÄNVISNINGAR OCH ANDRA IFRÅGASÄTTANDE INFALLSVINKLAR PÅ SVENSK JOURNALISTIK SOM NÄMNS I DET FÖRSTA STYCKET NEDAN (SE FOTNOTER LÄNGST NER) TILL DEBATTINLÄGGET PÅ NYHETER24.

Svensk journalistik kan vara vilseledande och sakna trovärdighet[i]. Journalister kan vara okunniga och partiska[ii]. Journalistisk självkritik och självrannsakan är sällsynt[iii]. Allmänhetens förtroende för journalister är dessutom lågt[iv].

Du borde därför aldrig lita på att nyheter är sakliga och objektiva.

Det gäller allt som skrivs, hörs och sägs i alla former av nyhetsrapportering. Det gäller inte enbart kvälls-  och skvallerpressen, utan också TV, radio och morgontidningar liksom, bloggar, sajter och sociala medier.

Fortsätt läsa Lita inte på journalister och deras nyheter

Debattera sakfrågan och innehållet i sak

Debattklimatet är emellanåt bekymmersamt och debatter spårar ur. Tiggeri, EU-migranter, flyktingar, invandring och integration är debattområden där argumentationen ofta rör sig i cirklar.

Det kan finnas argument som omintetgör alla nyanser och ständigt återkommer i dessa debatter, utan att föra debatterna framåt. Några exempel: ’det går inte att förbjuda fattigdom’, ’ställa grupper mot varandra’, ’alla människors lika värde’, ’värna asylrätten’, och ’50-60 miljoner människor på flykt’.

Debatter kan röra sig i cirklar, där argumenten leder debatten tillbaks till utgångspunkten, utan att nya argument och nyanser tillförts. Dessa debatter kan präglas av stereotypa argument.

Fortsätt läsa Debattera sakfrågan och innehållet i sak