Etikettarkiv: Journalistik

Journalister och medieredaktioner bakom stereotypa debatter som debatterar stereotyper

Det är inte sällan  som journalister i mainstream media genom ledare och debattinlägg står bakom stereotypa debatter som debatterar stereotyper och som dessutom använder sig av stereotypa ord.

Deras journalistiska gärning som debattörer verkar vara aktivistdriven och  politiserad , ibland kallad agendajournalistik, samt präglad av verklighetsförvanskning och hyckleri, istället för konsekvensneutralitet, fokus på sakfrågan och innehållet i sak.

Flera av dessa journalister och deras medieredaktioner har på senare tid visat sig vara kappvändare som än mer urholkar deras redan skamfilade rykte och förtroende.

Fortsätt läsa Journalister och medieredaktioner bakom stereotypa debatter som debatterar stereotyper

Åsiktskorridoren borde vara en varningssignal!

Debattklimatet i Sverige beskrivs ofta som en åsiktskorridor, vilket borde vara en varningssignal för politiker, makthavare och journalister om de menar allvar när de säger sig stå upp för ett öppet och demokratiskt samhälle och ett debattklimat präglat av nyanser och mångfald.

De borde kanske inse värdet av att ta ett steg tillbaks och lyssna in vad andra har att säga och fundera på om deras egen verklighetsuppfattning och förståelse kring samhällsutvecklingen kan kompletteras.

Idag är det tvärtom, politiker, makthavare och journalister vill till varje pris ha fram sitt budskap och gärna utan att andra får möjlighet att bemöta deras förenklade och återvändsgrändsliknande argument som ofta kan sakna stöd i både forskning och officiell statistik.

Politiker, makthavare och journalister verkar tror sig sitta på sanningar och lösningarna till allsköns problem och utmaningar i samhället som istället ofta är verklighetsfrånvända och saknar relevans för människorna ute i verkligheten.

Fortsätt läsa Åsiktskorridoren borde vara en varningssignal!

Normalisering av SD: slutet på partiets glansdagar eller bara ett M-utspel för gallerierna?

Moderanternas (M) utspel att normalisera Sverigedemokraterna (SD) är tudelat.

Å ena sidan, är M villiga att på allvar samtala och förhandla med SD och är SD villiga att ta dessa samtal och förhandlingar på allvar? Å andra sidan, är detta bara ett utspel för gallerierna av M för att återvinna förlorat väljarstöd till SD och hur kommer SD att agera för att inte förlora sitt väljarstöd tillbaks till M?

Det finns således inte bara oklarheter när det gäller dessa samtal och förhandlingar, utan utfallet beror i allra högsta grad på vilka politiska utgångspunkter och vägval som både M och SD kommer att ha och ta. 

Fortsätt läsa Normalisering av SD: slutet på partiets glansdagar eller bara ett M-utspel för gallerierna?

Samhällsdebatten drivs av särintressen, inte samhällsnytta – varför inte anonymt granskningsförfarande på debattredaktioner?

Inte alla, men flertalet debattsidor har en urvalsprocess där själva skribenten kan väga tyngre än innehållet i debattinlägget. Exempelvis, skickar statsministern, ministrar, partiledare eller andra centrala makthavare i samhället in en debattartikel avböjer sannolikt debattredaktören sällan  från publicering, trots att samma skribenter ofta ges utrymme att berätta om samma saker i intervjuer på TV-nyheter och i dagstidningar .

Forskarsamhällets anonyma granskningsförfarande (blind review) av inskickade artiklar för publicering borde i en förenklad variant kunna vara ett alternativ och tillämpas av debattredaktioner. Det skulle kunna bidra till mångfald när det gäller både skribenter och innehållet i debattinlägg.

Fortsätt läsa Samhällsdebatten drivs av särintressen, inte samhällsnytta – varför inte anonymt granskningsförfarande på debattredaktioner?

Medias rapportering av väljarsympatiundersökningar är okritisk samtidigt skyller opinionsinstituten ifrån sig

Förtroende är lågt för väljarsympatiundersökningar och särskilt efter att dessa haft fel under 2016 när det gäller exempelvis Brexit, fredsuppgörelsen i Colombia, valet på Island och nu senast det amerikanska presidentvalet.

Förtroendet för väljarsympatiundersökningar är också lågt på grund av att medias rapportering av dessa ofta är okritisk. Exempelvis, journalister torgför spekulativa kommentarer och långtgående slutsatser när det gäller ökningar och minskningar i väljarstödet för olika partier som ofta ligger inom den statistiska felmarginalen. Det betyder alltså att en förändring lika gärna kan vara en slumpmässig sådan och därmed en icke-förändring.

Förtroendet för väljarsympatiundersökningar är dessutom lågt på grund av att opinionsinstituten inte upprätthåller tillräckliga krav avseende giltighet och tillförlitlighet på undersökningarna för att genomföra dem på lämpligt vis. De är väl medvetna att om de själva avböjer att genomföra en undersökning så genomförs undersökningen av ett annat opinionsinstitut.

Fortsätt läsa Medias rapportering av väljarsympatiundersökningar är okritisk samtidigt skyller opinionsinstituten ifrån sig

SCB:s stora partisympatiundersökning brister i giltighet och tillförlitlighet

SCBs stora partisympatiundersökning omfattade i den senaste undersökningen ett slumpmässigt sannolikhetsurval med 8 952 i riksdagsval röstberättigade personer utan övre åldersgräns från hela riket. Motsvarande undersökningar har genomförts sedan 1972.

Det finns således både långvarig erfarenhet och sannolikt gedigen kompetens på myndigheten som borde säkerställa att de resultat som presenteras är giltiga och tillförlitliga. Men det finns brister. Åtminstone ett allvarligt fel har återkommit i samband med valresultaten 2006, 2010 och 2014.

SCB genomför sin stora partisympatiundersökning två gånger per år med skattemedel, så detta borde borga för att resultatet är giltigt och tillförlitligt, i alla fall i förhållande till de privata opinionsinstituten som inte har samma ekonomiska förutsättningar.

Men SCB har missat grovt i de tre senaste riksdagsvalen där Sverigedemokraternas väljarandelar i valmanskåren kraftigt underskattats.

Fortsätt läsa SCB:s stora partisympatiundersökning brister i giltighet och tillförlitlighet

Oacceptabel mansplaining, men acceptabel politisk och medial splaining

När fackförbundet Unionen öppnade stödlinje mot mansplaining väckte det inte oväntat blandade reaktioner. Med mansplaining avses när någon (läs man) förklarar något för någon (läs kvinna) på ett överlägset och förminskande vis. Benämningen anspelar på att det är en manlig härskarteknik, trots att det även finns kvinnor som tillämpar den på män och andra kvinnor.

Trots all den uppmärksamhet som ägnats i media på sistone åt fenomenet och ordet splaining är det märkligt och förvånande att den politiska och mediala splainingen gentemot medborgarna i det svenska samhället inte kommit upp till ytan.

Fortsätt läsa Oacceptabel mansplaining, men acceptabel politisk och medial splaining

Experterna hade fel, så de borde hålla tyst nu!

De flesta bedömare har haft fel om Donald Trump. Först hade han inte en chans att bli republikanernas kandidat, sedan hade han inte en chans att bli vald till president.

Det var inte bara fel, utan käpprätt åt skogen fel under väldigt lång tid!

Det är både slående och oroväckande hur flockmentalitet och intellektuell trångsynthet präglat expertkommentarerna och de förutsägelser som uttalats in i det sista. Utsagorna har varit färgade av både politiska och personliga ställningstaganden mot Donald Trump som en obehaglig person och otänkbar president.

Det är inte värdigt att experter blandar ihop korten på detta vis.

Nu överöser samma experter oss med domedagsprofetior och allsköns tyckande om hur illa det kommer att gå med Donald Trump som president. Än en gång är i princip alla överens. Men i verkligheten vet ingen något om vad som kommer att ske och hur Donald Trump kommer att fungera i rollen som president.

Fortsätt läsa Experterna hade fel, så de borde hålla tyst nu!

Skyll inte allt på nättroll

Det finns politiker, makthavare, journalister och offentliga personer samt privatpersoner som medvetet verkar har gjort det till sitt signum och i det närmaste en livsgärning att skapa reaktioner och kommentarer i strävan efter uppmärksamhet, på jakt efter klick och delningar på sociala medier istället för att bidra till ett sunt och konstruktivt debattklimat.

Dessa individer kan samtidigt enkelspårigt och med skygglappar ondgöra sig över det bemötande som de kan vara utsatta för av nättroll vars syfte är provokation. Detta kan vara en grogrund för näthatare och nätmobbare vars syfte är sprida fientlighet, hat och kränkningar.

Fortsätt läsa Skyll inte allt på nättroll

Journalister är inkompetenta och partiska (Journalister är okunniga, okritiska och föga förtroendeingivande)

MPs språkrör verkar ha lågt förtroende enligt den senaste tidens förtroendeundersökningar (Aftonbladet/Inizio, SVT/Sifo).

I kölvattnet av dessa undersökningar och interna diskussioner meddelade MP:s valberedning att Åsa Romson inte föreslås som kandidat till språkrör, medan Gustav Fridolin nominerats ihop med Isabella Lövin.

Förtroendeundersökningar rapporteras regelbundet i media, vilka rapporteras okritiskt och okunnigt av journalister (klicka här för en utförligare beskrivning). Dessa undersökningar ställer alltför slätstrukna frågor och leder till omotiverade reflektioner och att det dras långtgående slutsatser

Fortsätt läsa Journalister är inkompetenta och partiska (Journalister är okunniga, okritiska och föga förtroendeingivande)