Etikettarkiv: Forskning

Aktivistdriven forskarkritik och akademiskt revirpinkande präglat av flockbeteende

När forskare inom ett forskningsområde går samman, skriver debattinlägg, framför kritik eller på annat vis deltar i samhällsdebatten i större grupper liknar detta ibland aktivisters tillvägagångssätt att driva samhällsfrågor i syfte att påverka politiker, myndigheter och samhällsopinionen. Några få leder de andra som låter sig styras trots att de kanske inte är särskilt engagerade eller insatta i sakfrågan.

När forskare för fram kritik i en större grupp väcker det frågor om trovärdighet. Ett färskt exempel är kritik framförd av ett drygt tjugotal forskare när det gäller en rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det finns andra exempel med många s k forskare som säger sig vara medförfattare till debattinlägg (se 1 och 2 – notera antalet medförfattande forskare i första inlägget jämfört med slutrepliken)

Ju fler forskare desto större trovärdighet? Knappast, utan detta framstår som politisering av forskning!

Notera att jag i detta inlägg inte tar ställning till om kritiken mot rapporten är befogad eller inte, utan fokuserar flera bakomliggande oklarheter när det gäller den framförda kritiken som dessa forskare säger sig stå enade bakom detta.

Fortsätt läsa Aktivistdriven forskarkritik och akademiskt revirpinkande präglat av flockbeteende

Samhällsdebatten drivs av särintressen, inte samhällsnytta – varför inte anonymt granskningsförfarande på debattredaktioner?

Inte alla, men flertalet debattsidor har en urvalsprocess där själva skribenten kan väga tyngre än innehållet i debattinlägget. Exempelvis, skickar statsministern, ministrar, partiledare eller andra centrala makthavare i samhället in en debattartikel avböjer sannolikt debattredaktören sällan  från publicering, trots att samma skribenter ofta ges utrymme att berätta om samma saker i intervjuer på TV-nyheter och i dagstidningar .

Forskarsamhällets anonyma granskningsförfarande (blind review) av inskickade artiklar för publicering borde i en förenklad variant kunna vara ett alternativ och tillämpas av debattredaktioner. Det skulle kunna bidra till mångfald när det gäller både skribenter och innehållet i debattinlägg.

Fortsätt läsa Samhällsdebatten drivs av särintressen, inte samhällsnytta – varför inte anonymt granskningsförfarande på debattredaktioner?

Politikers bild av utmaningarna kring integration fortsätter präglas av kulturell okunskap

Politikers bild av utmaningarna kring integration fortsätter att präglas av kulturell okunskap. Regeringen och allianspartierna fortsätter envist med att hävda att arbete är lösning på utmaningarna kring integration. Dessa må vara sant i ett begränsat sammanhang, men det bidrar till att bortse från helhetsbilden – det behövs ett kulturperspektiv på integrationspolitiken.

Fortsätt läsa Politikers bild av utmaningarna kring integration fortsätter präglas av kulturell okunskap

Journalister är inkompetenta och partiska (Journalister är okunniga, okritiska och föga förtroendeingivande)

MPs språkrör verkar ha lågt förtroende enligt den senaste tidens förtroendeundersökningar (Aftonbladet/Inizio, SVT/Sifo).

I kölvattnet av dessa undersökningar och interna diskussioner meddelade MP:s valberedning att Åsa Romson inte föreslås som kandidat till språkrör, medan Gustav Fridolin nominerats ihop med Isabella Lövin.

Förtroendeundersökningar rapporteras regelbundet i media, vilka rapporteras okritiskt och okunnigt av journalister (klicka här för en utförligare beskrivning). Dessa undersökningar ställer alltför slätstrukna frågor och leder till omotiverade reflektioner och att det dras långtgående slutsatser

Fortsätt läsa Journalister är inkompetenta och partiska (Journalister är okunniga, okritiska och föga förtroendeingivande)

Förtroendemätningar mäter inte förtroende!

Förtroendemätningar duggar tätt i medierapporteringen. Det kan handla om förtroendet förr i princip vad som helst. Förtroende verkar vara på tapeten, och debatten är emellanåt hetsig och intensiv. Alla pratar om det som om det vore självklart, men väldigt få ifrågasätter egentligen vad som mäts.

Gängse förtroendemätningar (t ex Förtroendebarometern och SOM-undersökningen) som årligen rapporteras i media, och andra liknande mätningar som genomförs på uppdrag av medieredaktioner (t ex Aftonbladet/Inizio och SVT/Sifo), är behäftade med metodmässigt bekymmersamma brister och tillkortakommanden.

De mäter inte nödvändigtvis förtroende!

Fortsätt läsa Förtroendemätningar mäter inte förtroende!

Är det här samhället du vill ha när du säger att du gillar olika?

Det krävs att de som kommer hit kan anpassa sig till svenska samhällsprinciper, annars kommer Sverige utvecklas till ett ”vi-och-dom”-samhälle.

Du som är engagerad och intresserad av samhällsfrågor när det gäller migration och integration – du vet ofta vad du är emot, men vad är du för?

Vilket Sverige vill du ha i framtiden?

Fortsätt läsa Är det här samhället du vill ha när du säger att du gillar olika?

Bilden av migration och integration präglas av anekdotisk bevisföring

Politiker och media förhåller sig inte alltid sakligt och objektivt till relevant forskning och officiell statistik när det gäller migration och integration.

De väljer istället ofta att lyfta fram enstaka händelser som allmängiltiga när händelserna är positiva om utrikesfödda och andra med invandrarbakgrund, men är däremot noga med att tillägga i huvud- eller bisatser att negativa händelser inte gäller alla utrikesfödda och andra med invandrarbakgrund.

Anekdotiska argument används flitigt av politiker och upprepas okritiskt av media för att försöka påvisa positiva effekterna av migration och integration, trots att forskning och officiell statistik kan påvisa mindre positiva effekter. Forskningsresultat och officiell statistik som påvisar en annan bild av verkligheten än politikernas döljs.

Fortsätt läsa Bilden av migration och integration präglas av anekdotisk bevisföring

Politiska beslut borde fattas på evidensbaserad kunskap, inte populism eller ideologiskt motiverat tyckande

Politiska beslut borde fattas på evidensbaserad kunskap.

Politiskt beslutsfattande kan istället genomsyras av ideologiska bevekelsegrunder som kan vara verklighetsfrämmande bestående orealistiska och inaktuella utgångspunkter. Det kan dessutom vara präglat av populistiska hänsynstaganden som samtidigt är i otakt med samhällsutvecklingen. 

Evidensbaserad kunskap för politiskt beslutsfattande kan vara tänkbart och relevant inom vissa politikområden, men som dock riskerar att bli ett slag i luften om den inte omges av adekvat kompetens och reellt personligt ansvar från politiker. Den kan dessutom vara kreativitetshämmande på den visionära och strategiska utvecklingen i beslutsfattande av politikområden bortom evidensbaserad kunskap.

Evidensbaserad kunskap för politiskt beslutsfattande ställer åtminstone två nödvändiga krav avseende politikers kompetens och ansvar för att den inte bara skall bli en skrivbordsprodukt som sedan inte kan tillämpas i den politiska verkligheten.

Fortsätt läsa Politiska beslut borde fattas på evidensbaserad kunskap, inte populism eller ideologiskt motiverat tyckande

Lita inte på journalister och deras nyheter

OBSERVERA ATT DENNA TEXT FINNS PUBLICERAD PÅ:

http://nyheter24.se/debatt/823726-professor-lita-inte-pa-journalister-och-deras-nyheter 

DEN FINNS ÅTERGIVEN HÄR OM DU ÄR INTRESSERAD AV KÄLLHÄNVISNINGAR OCH ANDRA IFRÅGASÄTTANDE INFALLSVINKLAR PÅ SVENSK JOURNALISTIK SOM NÄMNS I DET FÖRSTA STYCKET NEDAN (SE FOTNOTER LÄNGST NER) TILL DEBATTINLÄGGET PÅ NYHETER24.

Svensk journalistik kan vara vilseledande och sakna trovärdighet[i]. Journalister kan vara okunniga och partiska[ii]. Journalistisk självkritik och självrannsakan är sällsynt[iii]. Allmänhetens förtroende för journalister är dessutom lågt[iv].

Du borde därför aldrig lita på att nyheter är sakliga och objektiva.

Det gäller allt som skrivs, hörs och sägs i alla former av nyhetsrapportering. Det gäller inte enbart kvälls-  och skvallerpressen, utan också TV, radio och morgontidningar liksom, bloggar, sajter och sociala medier.

Fortsätt läsa Lita inte på journalister och deras nyheter

Dockan i Tomtens verkstad är vårt minsta problem (Julhandeln visar vårt rätta jag!)

Forskningen visar att det ofta finns ett gap mellan vårt önskade moraliska ansvar och vårt beteende när vi handlar. Innebär detta att vi är omoraliska? Framstår vi som hycklare? Ja, kanske.

Tänker du på andra när du handlar dina julklappar? Givetvis gör du det. Det gör vi också.

Du liksom oss tänker troligtvis inte i dessa stressiga tider av förberedelser på alla de som gör det möjligt för oss att handla billiga julklappar.

Fortsätt läsa Dockan i Tomtens verkstad är vårt minsta problem (Julhandeln visar vårt rätta jag!)