Svensk journalistik saknar självkritik och självkritiskt tänkande

Det finns regler för journalistiskt arbete  (Allmänhetens Pressombudsman och Journalistförbundet) som inte alltid följs av journalister och deras redaktioner. Dessa borde alltid genomsyra svensk journalistik, då det påverkar förtroendet för journalister och trovärdigheten i journalistiskt arbete.

Jag menar att det saknas självkritik och självkritiskt tänkande i mainstreammedia när det gäller att förhålla sig till dessa regler. Kritik förs istället fram av aktörer inom alternativmedia och på sociala medier.

Fortsätt läsa “Svensk journalistik saknar självkritik och självkritiskt tänkande”

Yttrandefriheten under press från demokratifientliga

En grundförutsättning för en öppen och sund samhällsdebatt bygger på värnandet om den grundlagsskyddade yttrandefriheten [1] som i tider av kris och kaos, politisk och ekonomisk oro, samt betydande samhällsförändringar kan vara under stark press.

Yttrandefrihet ses som en av förutsättningarna för demokratiska statsskick som innebär en frihet att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller bestraffning. Det finns begränsningar som inte omfattas av yttrandefriheten, såsom hets mot folkgrupp, olaga hot, hot om våld, verbal mobbning, rasistiska budskap, förtal, uppvigling och sprida konfidentiella material m m.

Här följer två skilda exempel på hur yttrandefriheten sätts under press från demokratifientliga individer i det svenska samhället som i brist på sakliga argument kommer med känslomässiga skenargument.

Fortsätt läsa “Yttrandefriheten under press från demokratifientliga”

Är det här samhället du vill ha när du säger att du gillar olika?

Det krävs att de som kommer hit kan anpassa sig till svenska samhällsprinciper, annars kommer Sverige utvecklas till ett “vi-och-dom”-samhälle.

Du som är engagerad och intresserad av samhällsfrågor när det gäller migration och integration – du vet ofta vad du är emot, men vad är du för?

Vilket Sverige vill du ha i framtiden?

Fortsätt läsa “Är det här samhället du vill ha när du säger att du gillar olika?”

Bilden av migration och integration präglas av anekdotisk bevisföring

Politiker och media förhåller sig inte alltid sakligt och objektivt till relevant forskning och officiell statistik när det gäller migration och integration.

De väljer istället ofta att lyfta fram enstaka händelser som allmängiltiga när händelserna är positiva om utrikesfödda och andra med invandrarbakgrund, men är däremot noga med att tillägga i huvud- eller bisatser att negativa händelser inte gäller alla utrikesfödda och andra med invandrarbakgrund.

Anekdotiska argument används flitigt av politiker och upprepas okritiskt av media för att försöka påvisa positiva effekterna av migration och integration, trots att forskning och officiell statistik kan påvisa mindre positiva effekter. Forskningsresultat och officiell statistik som påvisar en annan bild av verkligheten än politikernas döljs.

Fortsätt läsa “Bilden av migration och integration präglas av anekdotisk bevisföring”

Politiska beslut borde fattas på evidensbaserad kunskap, inte populism eller ideologiskt motiverat tyckande

Politiska beslut borde fattas på evidensbaserad kunskap.

Politiskt beslutsfattande kan istället genomsyras av ideologiska bevekelsegrunder som kan vara verklighetsfrämmande bestående orealistiska och inaktuella utgångspunkter. Det kan dessutom vara präglat av populistiska hänsynstaganden som samtidigt är i otakt med samhällsutvecklingen. 

Evidensbaserad kunskap för politiskt beslutsfattande kan vara tänkbart och relevant inom vissa politikområden, men som dock riskerar att bli ett slag i luften om den inte omges av adekvat kompetens och reellt personligt ansvar från politiker. Den kan dessutom vara kreativitetshämmande på den visionära och strategiska utvecklingen i beslutsfattande av politikområden bortom evidensbaserad kunskap.

Evidensbaserad kunskap för politiskt beslutsfattande ställer åtminstone två nödvändiga krav avseende politikers kompetens och ansvar för att den inte bara skall bli en skrivbordsprodukt som sedan inte kan tillämpas i den politiska verkligheten.

Fortsätt läsa “Politiska beslut borde fattas på evidensbaserad kunskap, inte populism eller ideologiskt motiverat tyckande”