Svenska toppolitikers utbildnings- och kunskapsförakt är präglat av narcissistisk nepotism

Svenska toppolitiker verkar inte förstå vad som krävs för att förstå ‘något’.  De saknar respekt för utbildning. De saknar också ödmjukhet inför kunskap. Deras förhållningsätt till utbildning och kunskap präglas av arrogans och ‘besserwisser’-mentalitet.

Det borde vara ett större fokus på svenska toppolitikers kunskapsbehörighet (t ex formell utbildning) och kompetens (t ex reella kunskaper, kritiskt tänkande och analytisk förmåga), då deras beslutsfattande många gånger inte verkar baseras på fakta, än mindre kunskaper och tidigare erfarenheter från forskning, utan känslomässiga ståndpunkter som verkar sakna relevans i verkligheten och i värsta fall sunt fornuft.

Svenska toppolitiker verkar förringa värdet av både utbildning och kunskap, då de själva alltför ofta inte har varken det ena eller det andra.

De verkar inte förstå vikten av utbildning och kunskap. De verkar inte förstå ‘aha’-upplevelsen som ofta kommer med utbildning och kunskap. Det verkar inte förstå att ju mer man lär sig om ‘något’, desto mer inser man hur lite man vet om detta ‘något’. De verkar inte förstå att de är outbildade och okunniga i jämförelse med andra som är utbildade och kunniga. De verkar inte förstå att det är mycket de inte förstår, utan tror sig vara ‘förståsigpåare’.

Fortsätt läsa “Svenska toppolitikers utbildnings- och kunskapsförakt är präglat av narcissistisk nepotism”

Kalle Anka påhejad av sina vänner i media underminerar trovärdigheten i forskning om individers brottsbenägenhet

Forskare som verkar vara tongivande  i samhällsdebatten och dessutom ofta synliga i media när det gäller brottsbenbägenhet för individer med invandrarbakgrund boende i förorten verkar besatta att två teser.

(1) Den ena handlar om att individers socio-ekonomiska bakgrund  förklarar individers brottsbenägenhet.

(2) Den andra handlar om att skärpta straff inte påverkar individers brottsbenägenhet.

Båda dessa teser framstår alltmer som hämtade ur Kalle Ankas värld.

Media förhåller sig dessutom okritiskt när dessa påståenden förs fram av dessa forskare.

Om forskarna personifieras av Kalle Anka så framstår media i detta sammanhang som hans vänner, dvs Kalle Anka & C:o.

Fortsätt läsa “Kalle Anka påhejad av sina vänner i media underminerar trovärdigheten i forskning om individers brottsbenägenhet”

Toppolitikers narcissistiska och psykopatiska drag bidrar till Sveriges och EUs förfall

Sverige (läs det toppolitiska skrået i det svenska politiska systemet) och EU (läs toppolitiska skrået i Bryssel) verkar ha allt större problem med verklighetsförankring och förståelse för vanliga människors vardag samt deras väl och ve.

De toppolitiska skråna verkar tro sig besitta egenskaper som gör dem unika. De verkar leva i tron att vara utvalda att uträtta stordåd, men inser inte att de kanske istället håller på och uträttar illdåd mot vanliga människors väl och ve.

De toppolitiska skråna i Sverige och EU verkar präglas av narcissistiska och psykopatiska drag. 

Fortsätt läsa “Toppolitikers narcissistiska och psykopatiska drag bidrar till Sveriges och EUs förfall”

Mainstreamedia borde läsa alternativmedia

Det räcker att under kort tid läsa artiklar publicerade i olika ‘alternativmedia’ på nätet för att få en inblick i de brister som nyheter i ‘mainstreammedia’ innehåller.

Ett tips vore att ‘mainstreammedia’ läste ‘alternativmedia’, vilket de troligtvis gör i smyg. ‘Alternativmedia’ agerar som ‘djävulens advokat’. Det sker dessutom helt och hållet gratis!

Fortsätt läsa “Mainstreamedia borde läsa alternativmedia”

Journalister ifrågasätter inte andra journalisters ‘fake news’ journalistik

Der Spiegel kan sannolikt utgöra ett föredöme att inte tysta ner egen ‘fake news’ journalistik när det gäller deras självrannsakan gällande ‘the Relotius Case‘ och skriver: “Claas Relotius committed his deception intentionally, methodically and with criminal intent.

Der Spiegel skriver också enligt följande: “The management of DER SPIEGEL will set up a commission of experienced internal and external persons to investigate the indications of falsification. DER SPIEGEL will also report publicly on their findings and recommendations for improving safety mechanisms.” Det skall noteras att detta skrivs på ledande plats i Der Spiegel och inte i en fotnot eller annan undanskymd plats i publikationen. Det verkar uppenbart att saklighet och opartiskhet baserat på sant och relevant skall prägla deras journalistik.

Svenska journalister och mediaredaktioner verkar däremot oförmögna, och kanske ovilliga, att förhålla sig kritiska till andra journalisters och mediaredaktioners journalistik. Kritik av ‘fake news’ journalistik framförs sällan av journalister, utan tystnaden är utbredd.

Fortsätt läsa “Journalister ifrågasätter inte andra journalisters ‘fake news’ journalistik”