‘Fjärilseffekten’ – en lärdom för COVID-19 om ‘effekter’

Den dagliga statstiken på COVID-19 visar cirka 500 bekräftade fall per dag de senaste fem veckorna och ökande den senaste veckan enligt FHMs statistik trots få test i jämförelse med andra länder.

Tegnell i vanlig ordning: “Vi vet inte vad den här siffran står för”.

När antalet IVA-patienter och dödstalen ökade för några veckor sedan visste FHM svaret, nämligen antalet smittade några veckor tidigare.  När antalet fall av smittade ökar beror det givetvis på smittspridningen i samhället. Det betyder att FHMs åtgärder fortsätter vara otillräckliga som de varit sedan i början av smittspridningen.

Allt hänger ihop. Det handlar åtgärdade och icke åtgärdade ‘effekter’ på smittspridningen.

Det är ganska många s k effekter för att minska smittspridning av COVID-19 som Folkhälsomyndigheten (FHM) förringat på kort tid, då myndigheten hela tiden prioriterar att minimera övriga negativa konsekvenser för individen och samhället (dvs ekonomiska) istället för att minimera dödlighet och sjuklighet i befolkningen.

FHM och Tegnell borde fundera på den s k ‘fjärilseffekten‘ (The Butterfly Effect) som avser att en liten påverkan i en del av ett system kan få stora och oförutsägbara effekter någon annanstans i systemet.

Det betyder att även små effekter på smittspridning av COVID-19 kan få stora effekter på sjuklighet och dödstal i slutändan, vilket man vet från spanska sjukan

Även om ‘en effekt’ inte är helt avgörande för smittspridningen av COVID-19 vid en given tidpunkt, så kan denna effekt leda till andra effekter och andra effekter förstärks i samverkan som om den effekt stoppas minskar smittspridningen, i slutändan sjuklighet och dödstal.

COVID-19 verkar ha både hög reproduktionskvot (ca 2,5-3,0) och kort inkubationstid (ca 3-5 dagar) som medför att smittspridningen sker snabbt på kort tid. I ett sådant läge inte försöka förhindra även mindre smittkällor kan få stora konsekvenser senare.

Alla har redan sett resultatet av att negligera och nedvärdera mindre effekter när antalet i svår sjuklighet och dödlighet är skyhögt.

Över 2.000 personer har intensivvårdats som behöver långvarig rehabilitering. Tusentals fler har behövt sjukhusvård. Drygt 4.200 döda hittills som är borta för alltid. Alla fick INTE en chans att överleva med hjälp av livsavgörande sjukhusvård.

FHM och Tegnell har från första början negligerat och nedvärderat förebyggande åtgärder (t ex karantän, testning och smittspårning) och användning av skyddsutrustning baserat på spekulativa argument utan evidens.

Om FHM och Tegnell hade beaktat den s k ‘fjärilseffekten’ hade svår sjuklighet och dödlighet kunnat minimeras.