Motverka social gettofiering – inte bara rättigheter, utan också skyldigheter

Framväxten av social gettofiering i det svenska samhället är underskattat av politiker och myndigheter trots att det leder till orättvisor och bekymmersamma skillnader mellan människor. Den politiska lösningen är alltid densamma, nämligen satsningar på arbete, arbete och åter arbete.

Politiker och myndigheter bortser från att en människa kan vara präglade av sin etniska, religiösa eller kulturella tillhörighet som i sin tur kan bidra till socialt utanförskap och alienering från majoritetssamhället. Satsningar på arbete är inte tillräckligt för att människor skall välja och känna social delaktighet och tillhörighet med majoritetssamhället.

Social gettofiering kan motverkas om de samhällsprinciper som präglar den officella bilden av samhället försvaras på allvar av politiker och myndigheter. – inte bara en läpparnas bekännelse. Det gäller för politiker och myndigheter att i både ord och handling stå upp för rådande samhällsprinciper när det handlar om synen på det demokratiska och sekulära styrelseskicket,  allas lika fri- och rättigheter, jämlikhet inför lagen för alla och att respekten för varje människas värdighet skall gälla alla.

I detta sammanhang borde permanent uppehållstillstånd i Sverige och svenskt medborgarskap inte bara handla om rättigheter, utan kopplas till ett samhälls- och medborgarskapskontrakt bestående av skyldigheter gällande grundläggande samhällsprinciper för att motverka social gettofiering i det svenska samhället.

Det handlar om att ställa krav på människor för att motverka social gettofiering.

Innebörden av det svenska mångkulturella samhällsbygget som beslutades av riksdagen på 70-talet fattades i en tidsanda när de västerländska samhällsprinciperna upplevdes överlägsna i förhållande till andra sådana vid tidpunkten. Det fanns troligtvis inte en tanke hos dåtidens politiker att dessa principer inte kunde ifrågasättas när det gäller utformning av styrelseskick och betoningen på mänskliga fri- samt rättigheter.

Riksdagsbeslutet byggde nog på ett antagande om att människor som kommer hit alltid skulle anpassa sig till de västerländska idealen trots att beslutet tvärtom ger uttryck för ett resonemang som i grund och botten innebär att de som redan lever här skall anpassa sig till de som kommer hit. Oavsett, influenser utifrån som människor har med sig förändrar samhället gradvis över tid, men det allmänt hållna riksdagsbeslutet innebar att motstridiga grundläggande samhällsprinciper förbises gällande allas lika fri- och rättigheter, jämlikhet inför lagen och respekten för varje människas värdighet.

Kommunismens samhällsprinciper var den motpol som framförallt präglade politiker och samhället i efterdyningarna av världskrigens slut där andra förekommande samhällsprinciper i t ex Asien och Afrika sannolikt upplevdes som orealistiska och otidsenliga.

Det fanns sannolikt en naiv övertro på att alla människor på jorden skulle dela synen på den framväxande västerländska samhällsordningen oavsett etnisk, religiös och kulturell tillhörighet. De västerländska samhällsprinciperna och ideal är dock idag ifrågasatta på många håll i världen, då andra religiösa och kulturella principer anses vara överordnade.

Det är noterbart att det mångkulturella samhällsbygget numera ställs inför svåra utmaningar och stora problem när det gäller människor som kommer hit från andra länder, vilka kan ha helt andra erfarenheter när det gäller synen på demokratiskt och sekulärt styrelseskick. Deras hemländer kan istället vara strikt auktoritära och religiöst betingade.

Människors kulturella värderingar och traditioner kan dessutom vara helt annorlunda när det gäller synen på fri- och rättigheter, jämlikhet inför lagen och respekten för varje människas värdighet. Detta i synnerhet när det gäller synen på kvinnor och flickor, icke-hetero sexuella läggningar, kärleksrelationer och familjkonstellationer. Det kan också gälla för människor som har en annan etnisk härkomst, religiös övertygelse eller annan grupptillhörighet.

Dessa skillnader i erfarenheter och synsätt kan göra att människor frivilligt väljer eller ofrivilligt hamnar i socialt utanförskap och alienering, istället för att välja social delaktighet och känna tillhörighet med de omgivande samhället.

Social delaktighet och tillhörighet i samhället kan uppnås om människor har en samsyn avseende grundläggande samhällsprinciper som skall gälla för alla.

Det svenska samhället är idag alltmer uppdelat präglat av en mångfacetterad och konfliktskapande ’vi-och-dom’-mentalitet delvis baserat på etnisk, religiös och kulturell tillhörighet som bidrar till segregation mellan människor. Förekomsten av social gettofiering är alltmer påträngande i det svenska samhället. Det krävs motåtgärder för att motverka en smygande och ökande splittring mellan människor.

Ett samhälls- och medborgarskapskontrakt bestående av åtminstone fem grundläggande principer som hitkommande människor borde ställa upp på (liksom de som redan bor här) för att motverka social gettofiering är enligt följande:

1) Ställer du upp på – det svenska demokratiska styrelseskicket? JA/NEJ

2) Ställer du upp på – det svenska sekulära styrelseskicket? JA/NEJ

3) Ställer du upp på – samma fri- och rättigheter (inklusive skyldigheter) för alla? JA/NEJ

4) Ställer du upp på – jämlikhet inför lagen för alla? JA/NEJ

5) Ställer du upp på – respekt för varje människas värdighet skall gälla alla? JA/NEJ

Om människor som kommer hit ställer upp (dvs svarar JA) på dessa fem samhällsprinciper som utgör några av grundpelarna i dagens svenska samhälle kan de vara berättigade att söka permament uppehållstillstånd och i förlängningen svenskt medborgarskap. Men om människor som kommer hit inte ställer upp på dessa eller visar sig inte respektera dem i ord och handling under en prövoperiod borde detta medföra konsekvenser för att få vistas permanent i Sverige.

Du kanske tycker att Sverige inte borde eller kan ställa krav på människor som kommer hit genom ett samhälls- och medborgarskapskontrakt? Varför inte? Det ställs ju krav och finns förväntningar på de som är infödda.

Både permament uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap innebär långtgående rättigheter, vilka borde balanseras med skyldigheter som motvikt, dvs att ställa konkreta krav. Att de erhålls mer eller mindre per tidsautomatik visar på en slentrianmässig och kravlös hantering utan förväntningar och motprestation.

Om människor inte ställer upp på gängse samhällsprinciper kommer fundamenten för social delaktighet och tillhörighet  att krackelera och Sverige ställas inför allvarliga etniska, kulturella och religiösa motsättningar och konflikter människor emellan. Dessa är redan märkbara i invandrartäta bostadsområden där dessa samhällsprinciper utmanas av kollektivistiskt tänkande, nedärvda etniska och religiösa konflikter, inkompatibla kulturella värderingar samt traditioner. Dessa motsättningar är också märkbara bland andra invandrade (numera) svenskar och infödda svenskar som ser de svenska samhällsprinciperna som självklara och grundpelare i samhället och visar på ett avståndstagande gentemot dessa människor som inte ställer upp på de grundläggande samhällsprinciperna.

Många i Sverige tar de fem nämnda samhällsprinciperna för givet, men bortser från att de inte är självklara samhällsfundament för människor runt om i världen. De har tillkommit i Sverige genom generationer av infödda och hitkommande människor som värdesatt och kämpat för utveckla och försvara dessa samhällsprinciper.

Social gettofiering är ett hot mot dagens samhälle avseende styrelseskick och mänskliga fri- och rättigheter. Det är både farligt och naivt att tro att Sverige inte kan utvecklas i odemokratisk och icke-sekulär riktning när det gäller styrelseskick, liksom framväxten av olika fri- och rättigheter, ojämlikhet inför lagen, och avsaknaden av respekt för varje människas värdighet.

Det svenska samhället är som alla andra sårbart och under ständig förändring som kan urholka de grundläggande samhällsprinciper som många tar för givet idag. Effekterna av den pågående sociala gettofieringen som bottnar i människors etnicitet, religion och kultur i samhället bör inte underskattas.

Låt-gå-mentaliteten hos dagens politiker och myndigheter att inte ta social gettofiering på allvar och ta ansvar nu förvärrar situationen och överlåter problemen och utmaningarna till framtida generationer i Sverige. Det leder bara till att ‘vi-och-dom’-samhället cementeras i folkdjupet på bekostnad av mänskliga fri- och rättigheter för alla, jämlikhet inför lagen,och respekten för varje människas värdighet.