Fokusera på orsaker istället för symptom på det hitresta tiggeriet

Kommun och civilminister Ardalan Shekarabi (18/8) ventilerade tanken om ett tiggeriförbud för en tid sedan. Samtidigt visar opinionsundersökningar att det finns en klar majoritet för ett tiggeriförbud enligt Aftonbladet/Inizio (19/8) och TV4/Novus (20/8).

Förbud eller inte är en meningslös debatt för att komma tillrätta med EU-migranternas livssituation, då detta handlar bara om att motverka symptomen mot tiggeri, men de egentliga orsakerna till varför romska EU-migranter tigger i Sverige berörs inte.

Den gängse bilden som förmedlas är en förenklad tudelad verklighet som är otillräcklig för att förstå orsakerna till det hitresta tiggeriet. Den ena sidan handlar om det omgivande samhällets diskriminering av romer i hemländerna, medan den andra om dessa människors fattigdom.

Det är viktigt att komma ihåg i detta sammanhang att alla fattiga och diskriminerade romer inte tigger, liksom alla andra fattiga och eventuellt diskriminerade människor inom EU inte heller tigger. Detsamma gäller också för ekonomiska incitament som är olika för olika människor.

Samhällsdebatten om tiggeriet består i princip av tre inriktningar när det gäller hjälp och stöd till EU-migranter: 1) här – i Sverige (kort sikt); 2) där – i deras närmiljö på hemmaplan (lång sikt); och 3) en kombination av hjälp och stöd ’här och där’.

Förståelse för EU-migranters kontextuella närmiljö på hemmaplan i förhållande till det omgivande samhället, och vice versa, är avgörande för att varaktigt förändra deras livsvillkor i hemländerna, och motverka samt förebygga det hitresta tiggeriet.

Den kontextuella förståelsen om EU-migranters närmiljö på hemmaplan saknas däremot mestadels i debatten, men biståndsorganisationer som arbetar på plats försöker synliggöra den när de deltar i samhällsdebatten. Deras insatser är betydelsefulla, men samtidigt otillräckliga för att uppnå varaktighet över tid.

Därmed är hjälp och stöd ’här eller där’, fattigdom, diskriminering och ekonomiska incitament inte tillräckliga för att motverka och förebygga förekomsten av det hitresta tiggeriet på ett tillfredsställande och varaktigt vis.

Internationell forskning visar att den omgivande kulturella kontexten kan påverka människors värderingar (attityder och normer) och traditioner (seder och bruk) som i sin tur kan påverka deras handlingar (vad man gör) och beteenden (hur man gör). Det gäller för oss alla i Sverige, liksom EU-migranter och deras omgivande samhälle i hemländerna.

Kontextuella faktorer från kulturforskning kan synliggöra orsaker till att EU-migranter lever i utanförskap och alienering i hemländerna och därigenom utgöra en grogrund för det hitresta tiggeriet: 

  • EU-migranter kan uppleva distans till makten i hemländerna – t ex det påverkar deras beteenden och handlingar av samhörighet och delaktighet med det omgivande samhället.
  • Grupptänkande (kollektivism) kan vara framträdande hos EU-migranter – t ex gruppens värderingar och traditioner påverkar och styr individers handlingar och beteenden i relation till den omgivande samhället.
  • De kan vara präglade av regelstyrda och strukturerade sociala sammanhang – t ex deras handlingar och beteenden påverkas av givna ramar för värderingar och traditioner inom gruppen som inte nödvändigtvis är desamma som i det omgivande samhället. 
  • Normativt tänkande och bundna av traditioner kan styra EU-migranters beteenden och handlingar – t ex vad som uppfattas vara rätt eller fel värderingar och traditioner i gruppen som kan vara annorlunda än i det omgivande samhället.
  • EU-migranter kan vara påverkade av personlig återhållsamhet som regleras genom strikta normer – t ex gruppen undertrycker beteenden och handlingar som tillfredsställer individuella önskemål och behov där gruppintresset går före.
  • Maskulina värden kan påverka EU-migranternas värderingar och traditioner – t ex patriarkala strukturer styr mäns, kvinnors och barns beteenden och handlingar i kontakter med det omgivande samhället.

Politiska och ekonomiska påtryckningar på hemländerna, liksom biståndsorganisationers hjälp och stöd i närmiljön på hemmaplan, kan nyanseras och fördjupas med hjälp av nämnda kontextuella faktorer från kulturforskning.

Här följer tre förslag:

  • Politiska och ekonomiska påtryckningar på hemländerna borde beakta kontextuella faktorer från kulturforskning som rör EU-migranters närmiljö på hemmaplan för att motverka orsakerna till deras utanförskap och alienering. Det kan, förutom satsningar på ekonomisk integration (arbete och utbildning) och social integration (bostäder och språk) hos EU-migranter, handla om att genom uppsökande verksamhet skapa förståelse för likheter och skillnader mellan deras kulturella kontext i förhållande till den som finns i det omgivande samhället.
  • Biståndsorganisationers hjälp och stöd i EU-migranternas närmiljö på hemmaplan borde också beakta kontextuella faktorer från kulturforskning för att bidra till deras integration och delaktighet. Det kan, förutom anpassade hjälp- och stödinsatser, handla om att i kontakter med dessa människor skapa förståelse för att det finns handlingar och beteenden i deras kulturella kontext som kan vara inkompatibla och försvåra kontaktytor med det omgivande samhället.
  • Politiska och ekonomiska insatser, liksom biståndsorganisationers arbete, borde därför också bidra till förståelse för ett ömsesidigt ansvarstagande mellan det omgivande samhället och EU-migranterna för att bidra till samhörighet och sammanhållning i hemländerna. Ensidigt ansvarstagande från endera parten är otillräckligt.

Ställ ömsesidiga krav på hemländerna och EU-migranterna. Ömsesidig förståelse mellan EU-migranters närmiljö på hemmaplan och det omgivande samhället i hemländerna krävs för att skapa varaktiga förutsättningar för ekonomisk och social integration, delaktighet och samhörighet, vilket kan bidra till att undanröja orsakerna till det hitresta tiggeriet.