Politikers bild av utmaningarna kring integration fortsätter präglas av kulturell okunskap

Politikers bild av utmaningarna kring integration fortsätter att präglas av kulturell okunskap. Regeringen och allianspartierna fortsätter envist med att hävda att arbete är lösning på utmaningarna kring integration. Dessa må vara sant i ett begränsat sammanhang, men det bidrar till att bortse från helhetsbilden – det behövs ett kulturperspektiv på integrationspolitiken.

Internationell forskning[1] visar, nämligen att kultur påverkar samhällets och människors syn på både mannen och kvinnan, deras handlingar och beteenden. Politiker och myndigheter verkar också präglas av en bekymmersam okunskap i detta avseende.

Politikers och myndigheters bild av problemen och utmaningarna kring integration är att de löses genom satsningar på arbete, bostäder, utbildning och språkundervisning.

Trots dessa satsningar under flera decennier har antalet utanförskapsområden med tillhörande parallellsamhällen ökat från tre år 1990[2], till 156 år 2006[3] och 186 år 2012[4]. Invånarna i utanförskapsområden ökade samtidigt under perioden 2006 till 2012 från 488.000 till 566.000[5]. Ett tillföra ett genusperspektiv bidrar inte till annat än att dölja de bakomliggande orsakerna till människors syn på varandra, både kvinnor och män.

Politiker och myndigheter verkar inte vara medvetna om att människors utanförskap och framväxten av parallellsamhällen också kan bero på deras kulturella värderingar (normer och attityder) och traditioner (seder ock bruk), där människor som kommer hit inte alltid delar synen[6] på allas lika fri- och rättigheter, jämlikhet inför lagen och respekt för varje människas värdighet.

Politiker och myndigheter bortser från det faktum att internationell forskning[7] visar att människor som kommit på senare år ofta är från länder med helt andra kulturer som i olika avseenden kan vara raka motsatsen till det svenska samhället. Att då bortse från  kulturens inverkan på människor är kontraproduktivt.

Detta motsatsförhållande kan bidra till att förstå och förklara att hitkommande människors ryggsäck av värderingar och traditioner kan leda till frivilligt eller ofrivilligt utanförskap och alienering från det svenska samhället.

Exempelvis, människor som kommit hit kan vara präglade av att gruppens (t ex familjens eller klanens) värderingar och traditioner har företräde framför individens behov och önskemål. Individen är underordnad gruppens förväntningar och krav.

Samtidigt visar samma internationella forskning att det svenska samhället är individualistiskt, vars kultur av värderingar och traditioner präglas av att individens behov och önskemål har företräde framför gruppens förväntningar och krav.

Människor som kommit hit kan också vara präglade av maskulina värden (t ex patriarkala strukturer och könsgeneraliseringar) där kvinnan har en underordnad roll. Män och kvinnor är inte jämställda.

Samma forskning visar att Sverige är ett av världens mest feministiska länder där strävan efter jämlikhet mellan män och kvinnor är prioriterad.

De som kommit hit kan dessutom vara präglade av att uppleva distans till makten och makthavare i sina hemländer, medan det svenska samhället istället strävar efter närhet och kontaktytor mellan medborgarna och politiker samt myndigheter. Som en konsekvens kan människor som kommit hit ha svårt att lita på politiker och myndigheter.

De som kommit hit kan vara färgade av regelstyrda (t ex klädkod, mat och dryck) och strukturerade sociala sammanhang, medan det svenska samhället strävar efter valfrihet och att sociala sammanhang är informella.

De som kommit hit kan vara påverkade av personlig återhållsamhet (t ex kvinnors umgänge, nöjen och sexualitet), medan det svenska samhället betonar individers självförverkligande och kvinnans rätt till sin egen kropp, livsstil och val av samlevnadspartner och kompisar.

Ett annan svårighet för människor som kommit hit är att de kan vara präglade av normativt tänkande där ifrågasättande kan få negativa konsekvenser och de kan dessutom vara bundna av traditioner, medan det svenska samhället välkomnar kreativt och kritiskt tänkande samt är förändringsorienterat.

Avslutningsvis, det svenska samhället är byggt på demokratiska och sekulära samhällsprinciper, men människor som kommit hit kan vara präglade av auktoritära, paternalistiska och hierarkiska samhällsstrukturer där religionen kan ha stort samhällsinflytande.

Politiker och myndigheter verkar oförmögna att ta till sig dessa markanta skillnader som kan prägla människor som kommit hit jämfört med det svenska samhället. Det är inte förvånande att alla satsningar på arbete, bostäder, utbildning och språkundervisning varit otillräckliga.

Med facit i hand krävs det att politiker och myndigheter tänker om och tänker nytt när det gäller människors medhavda ryggsäck av värderingar och traditioner. Och inte upprepar tidigare misstag – ett exempel är genusperspektivet som enbart begränsar problematiken när det gäller kulturella skillnader.

Alla människor bär på djupt rotade värderingar och traditioner som inte kan förändras över en natt, utan detta är en långsam och kan vara en livslång process.

Politiker och myndigheter behöver satsa tid och resurser på varje individ som kommit hit så hen ges möjlighet att förstå vilka värderingar och traditioner som präglar det svenska samhället, och vilka som kan vara oacceptabla värderingar och förbjudna traditioner.

Människor som kommit hit måste ges en möjlighet att förstå varför det svenska samhället ser ut som det gör och varför gängse värderingar och traditioner vuxit fram parallellt med framväxten av det demokratiska och sekulära Sverige.

[1] a) http://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp; b) http://geert-hofstede.com/national-culture.html

[2] https://webbred.folkpartiet.se/ImageVault/Images/id_23270/scope_0/ImageVaultHandler.aspx

[3] https://webbred.folkpartiet.se/ImageVault/Images/id_23270/scope_0/ImageVaultHandler.aspx

[4] http://www.dnv.se/nyheter/ny-rapport-utanforskapets-karta-en-uppfoljning-av-folkpartiets-rapportserie/

[5] http://www.dnv.se/nyheter/ny-rapport-utanforskapets-karta-en-uppfoljning-av-folkpartiets-rapportserie/

[6] http://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp

[7] http://geert-hofstede.com/national-culture.html