Arbete och utbildning leder inte till integration och delaktighet

Den rödgröna regeringen (S och MP) och dess stödparti (V) präglas av en bekymmersam ytlighet och tomhet när det gäller att motverka människors segregation och utanförskap, på samma sätt som när allianspartierna (M, C, L och KD) satt i regeringen under två mandatperioder. De har alla haft en förenklad bild och naiv övertro på att ekonomisk integration byggt på arbete och utbildning leder till social delaktighet.

SD har påtalat andra prioriteringar för människors integration och delaktighet bortom arbete och utbildning genom att lyfta fram utmaningarna kring människors värderingar (normer och attityder) och traditioner (seder och bruk) som kan vara kulturellt och religiöst präglade.

De andra har drivit tesen att människors integration och delaktighet i princip uppnås genom arbete och utbildning, trots att den inte visat sig fungera under flera decennier och dessutom bortsett från att människors segregation och utanförskap kan vara både påtvingad och frivillig.

Satsningar har skett i ett vakuum frikopplat från människors värderingar och traditioner som lett fram till en intellektuell återvändsgränd präglad av otillräckliga åtgärder och konkreta lösningar på de samhällsutmaningar som rör människors segregation och utanförskap i samhället.

Satsningar på arbete och utbildning för att motverka segregation och utanförskap har ofta varit intetsägande och motsägelsefulla. Argumenten för dessa satsningar är ytliga, ensidiga, onyanserade, otydliga och upprepande baserade på mestadels allmänt hållna formuleringar. Det är samma vaga och urvattnade argument om arbete och utbildning i olika skepnader som återkommit gång på gång under lång tid, trots att segregation och utanförskap ökat under decennier. Det fanns tre utanförskapsområden för drygt 25 år sedan som ökat till nästan 200 idag – arbete och utbildning leder inte automatiskt till integration och delaktighet!

Det är därför hög tid att satsningar på människors integration and delaktighet verklighetsanpassas för att spegla och motverka den negativa samhällsutvecklingen kring segregation och utanförskap. Människors verklighet som präglar deras vardag i närmiljön bestående av värderingar och traditioner borde prioriteras – utan dessa kommer satsningar på arbete och utbildning vara mestadels verkningslösa för att motverka människors segregation och utanförskap i samhället.

Ekonomisk integration genom arbete och utbildning är inte tillräckligt för social delaktighet i samhället, utan värderingar och traditioner kan bidra till att vidmakthålla människors ekonomiska segregation och sociala utanförskap.

De nuvarande rödgröna regeringen och den tidigare alliansregeringen har båda nonchalerat problemen och inte tagit utmaningarna på allvar när det gäller människors integration och delaktighet, utan istället bidragit till växande segregation och utanförskap i samhället genom närsynta, missriktade och kortsiktiga satsningar.

De har successivt anammat SDs politik och frågan är om de kommer att visa större politisk lyhördhet, mindre prestigetänkande och pubertal bångstyrighet när det gäller kommande satsningar på människors integration och delaktighet i samhället.