Lita inte på journalister och deras nyheter

OBSERVERA ATT DENNA TEXT FINNS PUBLICERAD PÅ:

http://nyheter24.se/debatt/823726-professor-lita-inte-pa-journalister-och-deras-nyheter 

DEN FINNS ÅTERGIVEN HÄR OM DU ÄR INTRESSERAD AV KÄLLHÄNVISNINGAR OCH ANDRA IFRÅGASÄTTANDE INFALLSVINKLAR PÅ SVENSK JOURNALISTIK SOM NÄMNS I DET FÖRSTA STYCKET NEDAN (SE FOTNOTER LÄNGST NER) TILL DEBATTINLÄGGET PÅ NYHETER24.

Svensk journalistik kan vara vilseledande och sakna trovärdighet[i]. Journalister kan vara okunniga och partiska[ii]. Journalistisk självkritik och självrannsakan är sällsynt[iii]. Allmänhetens förtroende för journalister är dessutom lågt[iv].

Du borde därför aldrig lita på att nyheter är sakliga och objektiva.

Det gäller allt som skrivs, hörs och sägs i alla former av nyhetsrapportering. Det gäller inte enbart kvälls-  och skvallerpressen, utan också TV, radio och morgontidningar liksom, bloggar, sajter och sociala medier.

Här följer några skäl varför skall du vara eftertänksam och inte lita blint på nyheter:

Det finns sällan 100% sanningar. Inte ens experter och forskare kan alltid erbjuda sakliga och objektiva svar.

Vad som kan verka vara sant och relevant är inte nödvändigtvis sakligt och objektivt på grund av journalisters urval av information. Du får aldrig fullständig information, utan bara ett axplock.

Journalister bestämmer vad som är relevant, men inte nödvändigtvis sant, att berätta i nyheter.

Journalister kan utelämna oönskade utsagor och motstridiga uppgifter.

Journalister kan ha lyft ut ur sitt sammanhang vad någon sagt där den ursprungliga innebörden gått förlorad.

Journalister kan utgå från en tes som sedan styr urvalet av intervjupersoner, dokument eller fakta som presenteras och hur informationen tolkas samt sammanställs enligt ett självuppfyllande upplägg.

Journalisters följdfrågor kan handla om att inte få en nyanserad bild, utan frågor upprepas och omformuleras under intervjuer i syfte att locka fram ogenomtänkta svar.

Journalister kan formulera ledande frågor och påståenden i syfte att bekräfta det självklara eller önskade svaret.

Rubriksättningen kan vara missvisande för att locka läsare, lyssnare och tittare.

Foton och bilder som används kan vilseleda och förvanska verkligheten.

Journalisters personliga uppfattningar kan påverka hur frågor och följdfrågor formuleras.

Vänskapsband mellan journalister och de som granskas kan ifrågasätta opartiskheten i nyheten.

Sist men inte minst allvarligt, journalister kan ha obefintliga kunskaper i metod[v] (systematisering, kartläggning och inhämtande av information) och hur nyheter inklusive reportage avrapporteras (planeras och genomförs) sakligt och objektivt.

Utgå därför från att en nyhet är osaklig och subjektiv. Läs, lyssna och se på vad som skrivs, sägs och ses på olika ställen om samma nyhet.

 En tumregel att komma ihåg när du läser, lyssnar och ser på nyheter: vem frågar, svarar eller säger vad och varför med vilket syfte?

Var inte naiv och dum – lita inte alltid på journalister och deras nyheter!

[i] http://nordinavia.se/2015/11/journalisters-deltagande-i-samhallsdebatten-ar-motsagelsefullt/

[ii] http://nordinavia.se/2016/01/debattera-sakfragan-och-innehallet-i-sak/

[iii] http://www.svd.se/svensk-journalistik-lider-av-systemfel

[iv] a) http://medieakademien.se/wp-content/uploads/2014/03/Fbarometer2015.pdf; b) http://som.gu.se/undersokningar/den-nationella-som-undersokningen

[v] http://www.svd.se/svensk-journalistik-lider-av-systemfel