Politiska beslut borde fattas på evidensbaserad kunskap, inte populism eller ideologiskt motiverat tyckande

Politiska beslut borde fattas på evidensbaserad kunskap.

Politiskt beslutsfattande kan istället genomsyras av ideologiska bevekelsegrunder som kan vara verklighetsfrämmande bestående orealistiska och inaktuella utgångspunkter. Det kan dessutom vara präglat av populistiska hänsynstaganden som samtidigt är i otakt med samhällsutvecklingen. 

Evidensbaserad kunskap för politiskt beslutsfattande kan vara tänkbart och relevant inom vissa politikområden, men som dock riskerar att bli ett slag i luften om den inte omges av adekvat kompetens och reellt personligt ansvar från politiker. Den kan dessutom vara kreativitetshämmande på den visionära och strategiska utvecklingen i beslutsfattande av politikområden bortom evidensbaserad kunskap.

Evidensbaserad kunskap för politiskt beslutsfattande ställer åtminstone två nödvändiga krav avseende politikers kompetens och ansvar för att den inte bara skall bli en skrivbordsprodukt som sedan inte kan tillämpas i den politiska verkligheten.

För det första, evidensbaserad kunskap är inte alltid entydig och självklar, utan verkligheten är ofta betydligt mer komplex och svårtolkad. I verkligheten finns dessutom människor involverade som kan vara irrationella och oförutsägbara, vilket bidrar till svårigheter när det gäller användning av evidensbaserad kunskap i politiskt beslutsfattande.

Evidensbaserad kunskap kan framstå som en absolut sanning, men kan vara behäftad med osäkerhet och begränsningar, samtidigt som den kan vara kontextberoende och ha kort hållbarhet genom att ny evidens ifrågasätter tidigare kunskap.

Det kan också uppstå situationer då evidensbaserad kunskap pekar åt olika håll och kan rent av vara motstridiga.

Politiker är vanligtvis inte skolade i vetenskapliga metoder och besitter därmed begränsade kunskaper att avgöra giltighet och tillförlitlighet på evidensbaserad kunskap.

Tolkning av evidensbaserad kunskap kräver dessutom förmåga att kunna omsättas i praktisk tillämpning, samtidigt som innehåll och relevans för beslutsfattande inte borde påverkas av ideologi eller populism.

Politikers adekvata kompetens är avgörande i politiskt beslutsfattande för att korrekt kunna bedöma innehåll och relevans i evidensbaserad kunskap.

För det andra, evidensbaserad kunskap bidrar i grunden inte till minskad förekomst av felbeslut i politiken så länge politiker inte hålls personligt ansvariga för den verksamhet som de har ansvar för och eventuellt fattar felbeslut om.

Att politiker har befogenheter att fatta avgörande beslut för många människor och andra aktörer i samhället utan att behöva ta reellt personligt ansvar borde stramas åt i syfte att stärka drivkraften för politiskt beslutsfattande bortom ideologiska och populistiska bevekelsegrunder.

Politiker kan uppvisa oförmåga att ta till sig kärnan i politikområden, vilket kan leda till att evidensbaserad kunskap i politiskt beslutsfattande förblir en hägring frikopplad från verkligheten.

Evidensbaserad kunskap i politiskt beslutsfattande kan främja samhällsrelevanta prioriteringar om politiker har reellt ansvar inom sina ansvarsområden, där felbeslut kan få tydliga och kännbara personliga konsekvenser.

Att politiker fortfarande har långtgående befogenheter utan reellt personligt ansvar är otidsenligt och kravlöst. Det kan främja populism eller ideologiskt motiverat tyckande i politiskt beslutsfattande.

Se följande länk för en utförligare diskussion:

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/beslutsfattare-maste-foelja-lagen-20343

Avslutningsvis, politiska beslut borde fattas på evidensbaserad kunskap, snarare än ­populism eller ideologiskt motiverat tyckande, men kräver adekvat kompetens och reellt personligt ansvar från politiker.