Därför har svensk journalistisk låg trovärdighet

Allt fler människor väljer alternativa källor för nyheter istället för de traditionella bl a beroende av lågt förtroende för journalister, vilket egentligen handlar om trovärdighet i det journalistiska arbete som bedrivs.

Vad är anledningen till svensk journalistiks låga trovärdighet i samhället?

Orsakerna är flera, men jag menar att de förenas i journalisters okunnighet i metod (systematisering, kartläggning och inhämtande av information) och hur man planerar, genomför och avrapporterar undersökningsobjekt (t ex intervjuer eller reportage).

Fortsätt läsa “Därför har svensk journalistisk låg trovärdighet”

Media plockar russinen ur kakan

Jag argumenterade i en debattartikel på SvD Brännpunkt tidigare i år att svensk journalistik lider av systemfel (www.svd.se/svensk-journalistik-lider-av-systemfel ) och räknade upp ett dussintal brister som förekommer regelbundet i journalistiskt arbete.

I förlängningen kan dessa tillkortakommanden leda till ett gap mellan å ena sidan vad media rapporterar som sant och relevant, och å den andra vad allmänheten upplever som sakligt och opartiskt. Det handlar till syvende och sist om medias trovärdighet och allmänhetens förtroende för journalistiskt arbete.

Höstens nyhetsrapportering om flyktingsituationen i världen har haft fokus på enstaka händelser och individer kring EUs yttre gränser som lett till att svensk media bortsett från i princip alla andra mänskliga flyktingtragedier och lidanden i världen. Media i Sverige har också den senaste tiden dominerats av politiska eller ideologiska agendor i ledare, kolumner, debattartiklar, insamlingar och upprop av kändisar m m om samma händelser.

Fortsätt läsa “Media plockar russinen ur kakan”

Bagatellisera inte utmaningarna med integration

Det är att bagatellisera utmaningarna med integration genom att tillämpa etnisk mångfald i ett sammanhang av social sammanhållning i samhället där det handlar om att integrera individer.

Bagatelliseringen av utmaningarna med integration gäller även politik och myndighetsutövning som under decennier i huvudsak begränsats till arbete, utbildning, bostäder och språk.

http://www.dn.se/debatt/repliker/bagatellisera-inte-utmaningarna-med-integration/

******************************************************************************************

Professor Rothstein kommenterar kortfattat min replik slutet av nedanstående länk (eller se text nedan):

http://www.dn.se/debatt/repliker/elementara­felslut­om­social­tillit­och­invandring/

******************************************************************************************

Göran Svensson hävdar att jag bagatelliserat problemen med den nuvarande flyktingströmmen men hur noga jag än läser vad jag skrivit kan jag inte hitta att jag fört fram ett sådant argument. Han hävdar också att när jag pekar på faktorer som social tillit och korruption i samhället så är detta att ”bagatellisera” frågan om integration. Det finns som jag pekat på hundratals empiriska studier som visar på motsatsen och det har varit en fördel om Svensson pekat på åtminstone någon studie som visar att korruption och tillit är bagatellartade problem i dessa sammanhang.”

******************************************************************************************

Min ståndpunkt om bagatellisering kvarstår.  Att hänvisa till “…hundratals empiriska studier…” som INTE handlar om “…att integrera individer från helt andra kulturer...” är snarare ett elementärt felslut. Det är olämpligt att bortse från t ex kulturforskning i detta sammanhang.

Utmaningarna med integration av individer från helt andra kulturer kan inte bortse från deras värderingar (normer och attityder) och traditioner (seder och bruk) när det gäller den sociala sammanhållningen i samhället. För att anta utmaningarna med integration av människor från andra kulturer måste man förstå vad som präglar deras värderingar och traditioner.

Integration av individer kan inte baseras på studier vars fundament är allmänna samhällsvariabler, såsom etnisk mångfald, social sammanhållning, allmän tillit, myndigheters orättfärdighet och korruption. De bidrar knappast till förståelse och förklaringar för när det gäller att integrera individer från helt andra kulturer i samhället.

Min huvudpoäng har varit att att tillföra att annat perspektiv i samhällsdebatten som lyser med sin frånvaro, nämligen att integration handlar om individer, inte grupper; likheter mellan människor, inte olikheter. Se länkar för ytterligare detaljer:

https://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2866525-darfor-fungerar-inte-integrationspolitiken

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2883662-integrationspolitiken-bidrar-till-vi-och-dom

Integrationspolitiken bidrar till “vi-och-dom”

Integrationspolitiken är ofullständig och osammanhängande utan helhetssyn som bidrar till en uppdelning av samhället i “vi-och-dom” i stället för samhörighet och sammanhållning.

Den berör inte heller värderingar (attityder och normer) och traditioner (seder och bruk) som är acceptabla eller inte i Sverige, vilka i förlängningen kan påverka människors handlingar och beteenden.

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2883662-integrationspolitiken-bidrar-till-vi-och-dom-

Tio fel i svensk integrationspolitik

I tider när antalet människor som kommer till Sverige saknar motstycke kan inte integrationspolitiken förbli densamma. Det krävs kursändring och perspektivskifte. Svensk integrationspolitik innehåller åtminstone tio fel enligt följande:

  • Verklighetsfrämmande och ohållbar
  • Bortser från kulturforskning
  • Betonar grupper
  • Bortser från individen
  • Integration sker av individer, inte grupper
  • Drivs av särintressen
  • Individer och grupper exkluderas
  • Återvändsgränd
  • Särart dominerar
  • Olikheter och likheter missbedöms

Fortsätt läsa “Tio fel i svensk integrationspolitik”