Journalisters deltagande i samhällsdebatten är motsägelsefullt

Att uppfattas vara objektiva och sakliga är viktigt för journalisters trovärdighet och förtroende hos allmänheten, men att de samtidigt deltar i samhällsdebatten kan upplevas som motsägelsefullt när de tar ställning för eller emot någon eller något.

Det sker ofta en sammanblandning mellan nyhetsjournalister och andra roller som journalister kan inneha. Argument som förs fram i samhällsdebatten kan vara subjektiva baserade på personliga uppfattningar, vilket också kan påverka allmänhetens uppfattning om journalisters saklighet och opartiskhet.

Journalisters deltagande i samhällsdebatten handlar ofta om att journalister i sin yrkesroll, t ex skriver ledare, är kolumnister eller krönikörer och skriver artiklar på olika redaktioners debattsidor. Journalister deltar under senare år också i samhällsdebatten genom bloggar, twitter och deltar i poddsändningar där de kan ta ställning för eller emot saker och ting. Mediehusen stimulerar dessutom sina journalister att vara aktiva på dessa olika former och forum.

Alla dessa former och forum för deltagande i samhällsdebatten kan vara oproblematiska avseende journalisters upplevda saklighet och partiskhet hos allmänheten, men tvivel kan dock uppstå om journalister samtidigt arbetar med t ex nyhetsrapportering och granskande journalistik. Yrkesgruppens saklighet och partiskhet kan också påverkas om alltför många journalister är engagerade och syns regelbundet eller samtidigt i en och samma samhällsdebatt (t ex den pågående flyktingdebatten).

Allmänheten kan uppfatta att journalister inte förhåller sig sakliga och opartiska. Journalister som deltar i samhällsdebatten eller inte suddas ut och en kollektiv bild hos allmänheten riskerar förstärkas att journalister kan vara osakliga och partiska i sin yrkesroll.

Sammanblandningen av enskilda journalisters deltagande i samhällsdebatten med yrkesgruppen kan skada allmänhetens uppfattning om deras saklighet och opartiskhet. Det kan ge upphov till att läsare eller tittare funderar i vilken roll journalister gör reportage och rapporterar nyheter. Det kan handla om på vilket sätt reportage eller nyheter påverkas av journalisters deltagande i samhällsdebatten. Det kan också ske en sammanblandning av journalister som deltar i samhällsdebatten och inte arbetar med nyhets- eller granskande journalistik, men som uppfattas göra detta (t ex deltagit tidigare).

När det gäller allmänhetens uppfattning om journalisters deltagande i samhällsdebatten så påverkas  saklighet och opartiskhet av om journalisters argument är trovärdiga, pålitliga och kunniga  samt hur de bemöter andras argument i dessa debatter.

Journalisters deltagande i samhällsdebatten verkar dock vara ett ingenmansland som sker utan uttalade riktlinjer för deltagande och konkreta rutiner för kontroll och uppföljning. Den verkar också präglas av ett okritiskt förhållningssätt, då att delta och synas i debatter inte nödvändigtvis gynnar journalisters upplevda objektivitet och saklighet hos allmänheten. Det kan finnas samhällsdebatter som är lämpliga för journalister att delta i, medan andra kan vara olämpliga.

Tre specifika rekommendationer föreslås för journalisters deltagande i debatter:

(i) Riktlinjer för deltagande eller inte i samhällsdebatten som journalist borde införas i tillägg till gällande publicitets- och yrkesetiska regler (www.sjf.se).

(ii) Rutiner för uppföljning av deltagande i samhällsdebatten som journalist borde införas på redaktioner där journalister är verksamma.

(iii) En yrkesetisk rådgivande nämnd e dyl borde införas för stötta journalister och redaktioner i att bedöma relevans och lämplighet för journalisters deltagande i samhällsdebatten.

Avsikten med nämnda rekommendationer syftar till att få uppmärksamhet på tänkbara konsekvenser på journalisters upplevda saklighet och opartiskhet hos allmänheten som kan uppstå på grund av deltagande i samhällsdebatten.

Rekommendationerna bidrar till att uppmärksamma och hantera balansgången mellan yrkesrollen och deltagandet för journalister i samhällsdebatten avseende deras saklighet och opartiskhet.

Det handlar således inte om att sätta munkavle på journalister och hindra dem på något vis, utan snarare att stötta och skapa ordnade samt trygga former för journalister att delta i samhällsdebatten utan att deras saklighet och opartiskhet ifrågasätts i andra sammanhang av journalistiskt arbete.